Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 3. 1860—90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologfrekvensen i sverige efter I 830 I 5 I
självkritik. Hans ämbetsbroder 20 år senare motser snar
skilsmässa mellan stat och kyrka och klagar över ett svagt och
bristfälligt prästmaterial. »Trots förbättring under de sista
decennierna huru ringa är likväl den nitälskan, den enighet, den
duglighet och kraft, som våra prester, om man ser på det stora
hela, hafva att sätta emot den annalkande stormen.»1
Givetvis hade »åttiotalismen» minskat rekryteringsbasis till
teologiska fakulteten. Den borteliminerade en stor del av de
bildade under en tid framåt, men den innevarande perioden
visar, som förut nämnts, alls icke nedgående siffror i stort sett.
Den starka uppgången i teologantal under 1870-talet med
maximum 1877 och 1878 var givet en följd av väckelsen och det
därigenom stegrade religiösa intresset.2 Att just 1870 talet ger
utslaget för detta intresse och att vi sedan ha en skarpt
markerad nedgång hänger utan tvivel samman med väckelsens
förändrade karaktär, intill 1860 kyrkovänlig, sedan vacklande, på
1870-talet till stor del klart separatistisk. Att höjdpunkten 1878
sammanfaller med Svenska missionsförbundets bildande, och att
nedgången därefter är särdeles skarpt markerad har säkerligen
samband med vartannat. Från rekryteringsbasis avskäres
nämligen därmed detta frikyrkosamfunds medlemmar såsom
otänkbara. En annan bidragande och tillfällig orsak till nedgången
torde ha varit teologisk-filosofisk examens införande som
obligatorisk 1877.
Men ett annat förhållande är att observera i detta
sammanhang: man har släppt in de stora reservtrupperna från
bondeståndet. Här ge docent Linders tabeller över prästvigda,
fördelade efter fädernas yrken, intressanta upplysningar. 1841
-—60 rekryteras ordinandi till 19 % ur bondeklassen, 1861
—80 till 34,6 %. Alldeles omvänt är förhållandet med
prästeståndets söner, som under ovannämnda 20-årsperioder lämna
resp. 32,5 och 20,3% i tillskott, och undertiden 1881 — 1900 gå
ner till 16 %, då bondesönerna äro uppe i 36,6.3 En del åtgär-
1 Ett desiderandum i fråga om prestbildningen Theol. Tidskrift 1881,
sid. i f.
2 Jfr Linders a. a. sid. 34.
0 Linders, a. a. tab. 52, sid. 144. I samma riktning torde den
iakttagelsen peka, att antalet, som ordineras mellan 30 och 34 års ålder, är i
stigande från 10,5% till 26,4% just under ovan nämnda period Här kan
emellertid också ökade studiefordringar ha inverkat. Se o. a. a., sid. 41,
tab. 13 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
