Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 3. 1860—90 - 4. 1890—1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40 maria cronquist
der föreslogos för frambjälpande på banan av just dem, som
vid mera stadgad ålder beslöto sig för att bli präster.
Cornelius’1 älsklingstanke var att bereda de folkskolelärare, som visade
sig lämpliga och villiga därtill, en genväg till prästämbetet
genom upprättande av prästseminarier. För övrigt borde flera
stipendier utdelas. Prästbanan var också i allmänhet den enda
lärdomsväg, som en studiebegåvad bondson då för tiden
reflekterade pä, och det torde ha så förblivit ända inpå 1900-talet,
då procenten av prästvigda från bondehem åter går ned till
20,5.2
Sammanfatta vi alltså resultaten för tiden 1860—90, så
finna vi den egendomliga företeelsen, att just under en tid, då
kyrkans anseende ser ut att vara som mest hotat och dess
maktområde beskuret, är teologfrekvensen som störst under hela
1800-talet. Uppgången i teologantalet under perioden måste
givetvis skrivas på väckelsens konto, och folkets djupa led har stor
del däri. Den har visserligen minskat rekryteringsbasis i
omfång, men i stället ökat intresset för religion, kyrka och teologi,
direkt och indirekt, d. v. s. ökat intensiteten i det religiösa
intresset inom denna basis. En uppgång i teologfrekvensen
behöver alltså ej bero blott på rekryteringsbasis kvantitativt sett,
utan beror även i hög grad på dess kvalitet, såsom förut
påpekats.
1890 — 1925.
Att behandlingen av denna period har sina alldeles
särskilda svårigheter ligger i öppen dag. Orsakerna därtill äro
många. Dels är det tryckta materialet oerhört stort. Vi stå
inför bl. a. en veritabel flod av tidnings- och tidskriftsartiklar.
Alla rörelser kommunicera också mer än under föregående
perioder. Skulle man få en sann bild av tidens andliga fysionomi,
finge man söka sina källor på snart sagt alla litteraturens
områden. Dels stå själva händelserna för nära, och proportionerna
förryckas lätt av traditionskällor och personliga minnen. För
att icke alldeles drunkna i materialet har jag därför måst välja
den andra ytterligheten: att gå till väga synnerligen
summariskt, och jag får på förhand reservera mig mot en måhända
för stark generalisering.
1 Om prestbristen och dess afhjelpande. Upsala 1862.
- Linders a. a., sid. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
