Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 4. 1890—1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologfrekvensen i sverige efter I 830
I 5 I
på grund av avhandling och offentlig disputation, vilken grad
förut endast utdelats honoris causa.
Som ovan nämnts, rörde föregående ändringar i teologiska
studierna det humanistiska underlaget och den praktiska
utbildningen. Övriga bestämmelser i 1831 års stadga hade lämnats
så gott som orörda. Men genom ovannämnda stadga (av den
30 okt. 1903) angående teologiska examina ersattes
dimissionsexamen i Uppsala och teoretisk teologisk examen i Lund med
nuvarande teologie kandidatexamen med snarare sänkta än höjda
fordringar. För godkänd examen fordras vitsordet godkänd
blott i 5 av de 7 examensämnena: Nya Testamentets exegetik,
kyrkohistoria, dogmatik med symbolik och praktisk teologi. 1
två av övriga examensämnen: teologisk encyklopedi och
teologiska prenotioner, gamla testamentets exegetik och teologisk etik,
kräves alltså icke betyg. I teologisk filosofisk examen
infördes samtidigt den ändringen, att latin och historia borttogos.1
Reformens syfte var att särskilt åt de högre teologiska
studierna säkra en fullt vetenskaplig karaktär.
Bland orsakerna till minskningen i teologantalet har biskop
Gottfrid Billing anfört den moderna teologien.2 Härtill genmäler
M. Pfannenstill, att »den nya tillströmningen av teologie
studerande noga sammanfaller med den tidpunkt, då den nyare
teologien begynner vinna herravälde vid universitetet».3 Billings
påstående vore alltså icke utan vidare riktigt. Men han torde ha
rätt så tillvida, som det moderna tänkandet överhuvudtaget och
dess nedträngande till hela befolkningsmassan tillspetsat
problemet till dess nuvarande form. Den diskussion, som fördes
om prästens ställning till bekännelsen, torde vara symtomatisk.
1 Vad själva tillströmningen till teol. fakulteten beträffar, förefaller det —
om man nu skall väga sig på en generalisering — som om varken förändringar
i studier eller ekonomiska villkor skulle ha någon djupgående inverkan. En
blick tillbaka ger vid handen, att verkan av reformer på dessa områden, hur
nödvändiga de än kunna vara, icke ge mycket utslag i siffermaterialet. Så
t. ex. efter 1849 års lönereglering för det lägre prästerskapet är ökningen i
totalantalet endast några få individer (14) för följande femårsperiod. Att
ökningen faller helt och hållet på Uppsala, därifrån prästerskapet i de på
kom-ministraturer rikaste stiften rekryterades, gör det måhända möjligt att värdera
verkningarnas storlek. Betydande kunna de ej sägas vara. De mest
ekla-tanta maxima ha helt naturligt sprungit ur inre orsaker.
2 M. Pfannenstill, Prästbrist, Kristendomen och vår tid, 1907, sid. 36.
3 O. a. a., sid. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
