Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 4. 1890—1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologfrekvensen i sverige efter i 830
I 5 I
publikationer som »I religiösa och kyrkliga frågor», utgivna
av Fredrik Fehr 1891—95 och av S. A. Fries efter 1897,
samt senare bl. a. »Kristendomen och vår tid» sedan 1906
och »Vår lösen» sedan 1910, och publikationer från Kristliga
Studentrörelsens och Svenska kyrkans Diakonistyrelses
förlag, för att blott nämna några. Ett försök att samla dragen
i nutidens andliga fysionomi gavs år 1919 i den tre delar starka
»Det andliga nutidsläget och kyrkan». Parallellt gå möten för
dryftande av dylika frågor. Det teologiska mötet i Örebro
1910 låg direkt på den Rydbergska linjen. De kristliga
studentmötena från 1895 (Nordiska till 1905 och därefter svenska
till efter världskriget) voro ock till sin åskådning arvtagare till
Wikner och Rydberg. Vad Wikners person och Rydbergs
diktning betytt för den kristliga studentrörelsen — och långt
utöver dess gränser — torde ej kunna mätas. Efter 1909, med
den ungkyrkliga rörelsen, kommer ett nytt inslag: samarbete
och växelverkan mellan studentrörelsen och kyrkan, som
begynt en reformering i inre och yttre avseenden (några exempel
blott må anföras: förändringen av prästeden till löfte 1903, som
ovan nämnts, inrättandet av Luleå stift 1904 och
Diakonistyrelsens 1909), dock på ortodox grund, fast givetvis i en del fall
med impulser från frikyrkligt håll (söndagsskoleverksamhet).
Men härmed ha vi ändå ej fullt nått fram till de breda lagrens
uppfattningssätt, ehuru den ungkyrkliga rörelsen haft en viss
räckvidd också där. Och innan vi gä vidare, må vi här
konstatera den kraftiga ökning i antalet teologer som denna
rörelse med all sannolikhet åstadkommit 1912—18, trots
kristidens ekonomiska svårigheter. Att ökningen faller mest på
Uppsala tyder även på dess genesis. (Jfr Linders a. a., sid.
35, som såsom bidragande orsaker även anför 1910 års
lönereglering samt trängseln på övriga levnadsbanor med akad.
examen.)
Linderholm kännetecknar detta skede såsom i särskild grad
bärare av kulturell sekularisering och kyrklig regeneration,
demokratiens seger och nyteologiens genombrott. Demokratiens
genombrott är ej direkt orsak till det övriga, långt därifrån.
Men den har bestämt och påskyndat takten i utvecklingen och
fört ut diskussionen, även i teologiska och kyrkliga frågor, till
massorna, icke blott till de religiöst och kyrkligt intresserade.
Hur ser denna demokrati på kyrkan, teologien och reli-
12 — 25425. Kyrkohist. Årsskrift 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
