Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
meddelanden och aktstycken
domeliga regeln: »Allt det I nu wiljen menniskorna skola göra
eder, det görer I ock dem,» (Matth. 7: 12,) eller textens förmaning:
»Ser icke hwar på sitt eget bästa; utan hwar och en på ens
annars bästa.» När wi derföre anwända en stund att tillämpa textens
lärorika ord på en religions- och tids-angelägenhet, så
maktpåliggande som Nykterheten, förwränga wi icke detta skriftställe, ej eller
bruka det på ett owärdigt sätt; och till undwikande af allt
missförstånd, förklara wi oförbehållsamt, att det är: Christi bekännares
plikt med afseende på spirituösa dryckers bruk, som wi
önska afhandla.
Lätt wore det, att på wetenskapens och erfarenhetens grunder
bewisa, det hwar och en, som är mohn om sitt eget bästa, ej bör
befatta sig med dessa drycker, emedan de alldeles icke äro nyttiga,
utan fast mera skadliga för kroppens underbara mechanism; ej eller
är det klokt af Christna, att låta sig så beherrskas af en wana, som
beklagligen är fallet med de flesta, om icke alla, hwilka wänja sig
wid det dagliga, ehuru måttliga bruket af starka drycker. »Jag
hafwer magt till allt: men ingen ting skall taga mig fången,» (1 Cor.
6: 12,) är den Christeliga frihetens walspråk i anseende till alla
timmeliga, lofgifna förlustelser. »Eller,» skrifwer en lärd författare,
»kan det förswaras, att den fria menniskan skaffar sig en herre,
som i sjelfwa werket icke är hennes, och en herre af detta slag,
en herre som alltjemt ökar sin makt, och lätt kan blifwa en wild
och grym despot, lätt kan störta sin tjenare i det nesligaste
slaf-weri, och som, om han icke gör detta, åtminstone utkräfwer starka
contributioner af hennes cassa och hennes physiska krafter.
Menniskan har tillräckligt många werkliga herrar; hon har ingen rätt
att låta anwärfwa sig af nya. Huru är det wäl beskaffadt med den
menniskas frihet, som på förmiddagen icke kan fullgöra sina
åligganden förr än hon förtärt ett wisst qvantum spiritus, eller på
eftermiddagen förr än ett lika stort eller kanske ännu större qvantum,
likgodt om i aptitsupen, winglaset eller cognaken är intaget.»’
Predikanten känner en andeligt sinnad man, som, många år innan
Nyk-terhets-föreningar bildats, hade den wanan att wid slutade mödor
för dagen undfägna sig med en ganska liten sup; men då han en
wiss afton icke hade tillgång till den dagligen begagnade drycken,
och kände oro och missbelåtenhet öfwer denna saknad, beslöt han
genast att slita sig lös från en så lumpen träldom, erinrande sig
Pauli redan anförda ord: »Jag hafwer makt till allt; men ingen ting
skall taga mig fången.» Ware detta nog sagdt om det personliga
afsägandet, i hwad eget bästa beträffar.
Gerna önskade wi att något utförligt tala till sådana, som finna
sitt eget bästa uti tillwerkningen eller försäljningen af en wara,
1 Om Nykterhet och Nykterhets-Sällskaper af H. Reuterdahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
