Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 1. Katekesreformens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2 EDV. LEUFVÉN
mitten på dessa punkter ges av Ödmann, som i brev av den
9 aug. 1794 till domprosten Anders Knös skriver1:
»Alla arbeten, som utgifvas af Comitén, hafwa den
svårighet, att man icke så lätt instämmer i principen. D:r Möller
har ingifwit ett vidlöftigt memorial emot Lutheri lilla Cateches,
med påstående, att den, såsom en otjänlig bok, icke må läggas
till grund wid Christendomskunskapen. Han har ock behagat
lika widlöftigt wederlägga mitt ringa memorial om Svebilii
bibehållande med förbättring, samt yrkar antagandet af sin
Cateches. Följden blir då den, att eho, som, efter bästa samvete
och flit, söker upphjelpa Svebilius, får en warm strid med D:r
Möller et vestigia me terrent.»
Citatet klarlägger den djupgående motsättningen mellan
de två var för sig betydande kommittéledamöterna Möller och
Ödmann. Med Möller ha följt åtminstone Murray och Petrejus.
När den Ödmannska linjen segrade, fanns i alla fall den starka
oppositionen emot detta beslut, vilket givetvis försvagat
arbetssättet, så mycket mer som Möller, en redan i allmänhet
stridbar man, i katekesfrågan stred pro aris et focis. Ödmanns
nyss omnämnda memorial upptogs — enligt Ödmanns egna
ord — »af dem rätt illa», och den vederläggning, som Möller
ingav däremot, betecknas av honom såsom »amper».2 Inom
kommittén har tydligen stämningen varit rätt så irriterad och
någon verklig enighet 0111 principerna vanns ej. Under dessa
förhållanden blev nog arbetet åtskilligt förlamat.
Man kan i detta sammanhang påpeka, att det var en för
den Lindblomska katekesrevisionen lycklig omständighet, att
Möller året förut avlidit (1805). Med sin radikala ståndpunkt i
fråga om principerna för revision i förening med sin skärpa i
polemiken och sin obestridliga duglighet, hade han säkerligen
vållat många svårigheter för den lösning, som sedan blev
definitiv. Man undgår icke det intrycket, att Möller i åtskilligt
bidragit till att 1794 års kommitté misslyckades på det
kate-ketiska området.
Det bör tilläggas, att Ödmanns ståndpunkt i fråga om
bibehållande av Svebilius med överarbetning icke var baserad på
någon varmare beundran för Svebilius. Han har tydligt sett
och erkänt dess brister. Han har ej heller hyst så särdeles
1 wljkmark atif., arb. II, sid. 176.
2 Anf. arb. II, sid. 173.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
