Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 1. Katekesreformens begynnelse - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 I O
13
stor veneration för Luther lilla katekes såsom kateketisk
grundval. Därom vittna följande ord i ett brev till Knös: »Svebilii
brister äro mig wäl kända. . . . Ordningen för Svebilius är icke
god. Twånget att analysera öfwer Luther är orsaken dertill. . . .
D:r Möller will äfwen, att Lutheri Cateches ej mer tages till
basis wid barnaunderwisningen, och har emot denna Boks
brukbarhet skrifwit ett långt memorial, som väl innefattar erkända
saker. . . . För egen del har jag ej lust, att på Svebilius
förspilla ett onyttigt arbete, om den skall casseras.»1
Under dessa oklara förhållanden om själva principerna
var det naturligt, att resultatet skulle bliva klent. Ödmann
karaktäriserar satiriskt: »det stadnar i bakwatn. Man will för
fort — man will för sakta — man grälar — man utstryker, man
inblandar enskilda ojämnheter, de öfwergå till owänliga utbrott
och så går det till dess — stenen faller i grönan dal.»2
Kommitténs arbete synes för övrigt ha avstannat i och
med dess orförandes, ärkebiskop von Troils bortgång år 1803.
Arbetet upptogs i annan form genom hans efterträdare
ärkebiskop Lindblom. Innan vi övergå härtill, torde vara lämpligt
att något dröja vid det allmänna kyrkliga tillståndet på det
kateketiska området omkring sekelskiftet.
2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet.
Vid sekelskiftet förelågo pä det kateketiska området olika
strömningar, som av olika motiv bekämpade den Svebiliska
katekesen. För att få en inblick i dessa olika motiv och
således uti de olika faktorer, som betingat reformen av år 18IO,
är det nödvändigt att något stanna inför den frågan: hur var
den kateketiska verksamheten vid denna tid ordnad, hurudan
var dess organisation och dess effektivitet?
Det är från denna tid en ofta upprepad klagan över de
bredare folklagrens klena insikt i de kateketiska lärostyckena.
Så t. ex. målar en av tidens främsta kyrkomän, sedermera
biskop Möller, tillståndet i följande mörka färger3:
»Christendomskunskapen hos Allmogen i Sverige är
oneke-ligen mindre, än annorstädes; och den dygd, den fromhet och
1 Anf. arb. II, sid. 173.
» Anf. Arb. II, sid. 214.
3 Läsning i Blandade Religionsämnen, H. 3, sid. 244.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
