Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
3. Katekesreformens historiska faktorer.
Såsom nyss är uppvisat, var den kateketiska situationen
vid sekelskiftet vansklig nog. Svårigheterna för en ny
katekesrevision voro många. Kritiken mot Svebilius var allmän,
men kritiken utgick från i många fall alldeles olikartade
förutsättningar. Den ecklesiastiska kommitté, som tillsatts i
anledning av 1793 års jubelfest, hade närmast visat uppgiftens
olöslighet. Den starka brytningen mellan olika tidsriktningar
pekade med nödvändighet på, att en reform måste i mycket bära
kompromissens teckens. Mot denna tidshistoriska bakgrund
måste den Lindblomska katekesen bedömas. Det har sitt
intresse att undersöka, huru dessa olika tidsriktningar verkat vid
den nya katekesens tillblivelse, vilket kan ådagaläggas genom
en jämförelse mellan Svebilii och Lindbloms katekeser. Vi
utgå härvid från den Lindblomska katekesen i sin officiella
form av år 1810, men lämna tillsvidare frågan om de olika
stadierna i dennas egen historia under åren 1806—07. Såsom i
det följande skall uppvisas, är nämligen den Lindblomska
katekesen resultat av många personers förenade arbeten, och man
kan i de förberedande arbetena avläsa, hur det nya innehållet
småningom och successivt trängt sig fram.
En jämförelse mellan Svebilius och Lindblom, med
huvudsynpunkt att finna hur olika faktorer samverkat, ger i stort sett
följande resultat.
Båda överensstämma i att bibehålla Luthers lilla katekes,
varvid dock är att märka, att förklaringen är ganska fristående
gent emot Luther. Huvudindelningen är bibehållen, men de
lutherska förklaringarna äro endast i mindre grad använda.
Såsom förut är uppvisat, hade under denna tid från vissa håll
framförts kravet på ett övergivande av Luthers lilla katekes,
så att i stället en enhetligare lärobok skulle utarbetas. Försök
till en dylik lärobok hade ju också blivit gjorda under denna
tid. Daniel Nohrborgs »Salighetsläran» 1763 följde icke Luther.
Möller bifogade visserligen Luthers lilla katekes, men hans
egen framställning var helt oberoende därav. Sannolikt skulle
Lindblom ingenting haft emot att här följa den modernare
riktningen, men trycket från den kateketiska traditionen har
säkerligen varit för starkt. Detta är icke så att förstå, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
