- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
25

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATEKESEN AV I 8 IO

35

om kravet på slopande av Lutehrs lilla katekes skulle ha utgått
uteslutande från upplysningsidéernas män. Nämnda reformkrav
var nog huvudsakligen av pedagogisk art, och härom kunde
olika riktningar förena sig. Det ligger i sakens natur, att en
dylik reform skulle ha mötts av mycken misstro bland de bredare
folklagren. Lindblom har alltså på denna punkt följt den
kate-ketiska traditionen i konservativ anda.

Såsom förut är uppvisat, ha de pedagogiska kraven varit
mycket starka i fråga om kritiken av Svebilius. Om dessa
reformkrav ha sins emellan vitt skilda fraktioner kunnat förena
sig. Det ligger i sakens natur, att den Lindblomska katekesen
ger uttryck åt dessa synpunkter. Utvecklingen har blivit
spåk-ligt moderniserad samt fått större pregnans och korthet.
Exemplen härpå äro genomgående. Vi parallellisera följande fråga:
»Hvad är att missbruka Guds namn?» Svar:

Svebilius :

Thet är: Försmäda och
wan-ähra Gud: jemwäl ock af ondsko,
ilack wana, i skämptewis, eller
af fåfäng förundran hafwa Gudz
namn på tungan, såsom ther lågo
intet mera macht uppå. Gud?,
namns missbruk skeer ock tå,
när en uthi sina böner til Gudh
intet hafwer tankarna hoos sig,
och besinner hwem han beder:
såsom ock tå en utan vördnad
och betänkiande hörer Gudz ord,
eller thet förwänder i en wrång
mening.

Lindblom:

Det är, med lättsinnighet föra
Guds namn på tungan, tala om
Gud utan wördnad, bedja Honom
utan andakt, höra Hans heliga
ord utan uppmärksamhet, eller
det förtyda.

Svebilius använder understundom stoff ur den bibliska
historien såsom kateketiskt material, vilket medför en viss
pedagogisk otymplighet och tyngd. Sådant utesluter Lindblom och
reducerar de långa styckena till korta och pregnanta satser.
T. ex. frågan: »Uti hvad ordning skapade Gud all ting i
verlden?» Svar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free