Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV iSlO
43
Stockholm ingenting ha åtgjorts åt ärendet, och man kan
skymta en viss otålighet över denna overksamhet, när
Lindblom i 1809 års memorial skriver, att »Konungen, under dess
just då inträffade och sedan allt fortsatta krigsomsorger, ej
hunnit lemna någon åtgärd». Givetvis kunde man knappast
förvänta, att riksdag och regering hade mycket intresse för en så
pass obetydlig sak som katekesrevisionen, då marsrevolutionen och
kriget upptogo allas tankar. Under dessa förhållanden har
Lindblom själv tagit upp ärendet i följande form: »i denna sakens
belägenhet har jag ansett lämpligast vara, att till ståndets kunskap låta
detta arbete komma, för att pröfvas, huruvida min åtgärd kunnat
svara emot Kungl. Maj:ts nådiga afsigt och föreskrift, hvarefter
det kommer att till Kungl. Maj:ts vidare granskning och
förordnande i underdånighet öfverlemnas». Det är ärkebiskop Lindbloms
energi som fört katekesfrågan till lösning vid 1809 års riksdag.1
Katekesförslagets kompromissnatur framgår redan av
memorialets början, där Lindblom säger: »att med ämnets
grannlagenhet förena tidehvarfvets rättvisa fordringar, har
oupphörligen utgjort ögnamärket för mitt bemödande».
Upplysningsteologen Lindblom har velat giva ett uttryck åt »tidehvarfvets
rättvisa fordringar», men kyrkomannen Lindblom har besinnat
sig inför »ämnets grannlagenhet».
Memorialet motiverar förändringarna med de pedagogiska
och språkliga synpunkterna: »afvikelserna röra ämnen, som vid
första undervisningen äro antingen utan saknad umbärliga, eller,
utan antaglighet af samma begrepp, kanhända skadliga; dels
ock, att de inskränka sig till blotta uttryck, dem senare tiders
språkbruk, såsom numera mindre kända, wacklande samt icke
alltid nog ädla, längesedan förgätit». Vidare påpekar memorialet
den större rikedomen i bibelcitaten: »och har jag i denna del
så mycket heldre tillåtit mig all nödig fullständighet som jag
1 Det förtjänar påpekas, att katekesfrågan avgjordes av prästeståndet
ensamt utan kommunikation med de tre andra stånden. Något yrkande om
sådan kommunikation gjordes ej heller under debatten. Beslutet innebar en
direkt hemställan till Kungl. Maj:t från prästeståndet 0111 stadfästande till
allmänt bruk av det nva katekesförslaget. Då däremot frågan om ny
kyrkohandbok behandlades den 18 nov. 1809, yrkades från flera häll, att den
underdån. skrivelsen angående nv handbok skulle först kommuniceras med de
tre andra stånden, antingen direkt eller genom Kungl. Maj:t. Det liar således
rått en viss oklarhet om de tre andra ståndens kyrkorättsliga befogenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
