Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
är öfvertygad om att oaktadt allt hvad otron i våra dagar vill
invända, dock ingen annan sann och säker grund gifves för
den rätta trosläran och sedoläran än den, som innefattas i
Bibeln». Man har ingen anledniiig betvivla, att dessa ord också
varit uttyck för Lindbloms ärliga övertygelse. Det må
visserligen vara, att den radikalare upplysningen i mycket emanciperade
från den hel. Skrifts normativa auktoritet, så har detta på många
håll varit tämligen omedvetet. Upplysningen är i många stycken
naiv, och dess faktiska undanträngande av den hel. Skrift till
förmån för det upplysta förnuftet kunde väl förenas med
ståtliga deklamationer om den hel. Skrift. Sådant kan ske, när den
kunskapsteoretiska reflexionen är svag. Och kritik över sina
egna förutsättningar var ingalunda upplysningens starka sida.
Att det framlagda förslaget faktiskt innehöll nytt material
av neologiskt innehåll, bevisas av memorialet på följande sätt:
»Svebilii Förklaring af Catechesen kunde icke annat än blifva
otillräcklig i upptagande eller utförande af ännen, om hvilka
begreppet på hans tid icke hunnit antaga den nuance som i vår».
Detta förklaras närmare så, att »det dogmatiska lemnade föga
plats bredvid sig åt det practiska af Religionen». Det nya hos
Lindblom är således, enligt hans egen framställning, det
starkare betonandet av det etiska momentet på bekostande av
det dogmatiska innehållet. Gent emot denna framställning
lär man nog kunna invända, att den nya katekesen innehöll
vida mer än endast en annan »nuance» av de äldre begreppen.
Liksom upplysningen på avgörande punkter innebär en radikal
brytning med ortodoxien, utgår den Lindblomska katekesen
trots sin formella anslutning till Svebilius från ett i väsentliga
stycken annat perspektiv i sin människo- och gudsuppfattning.
Skillnaden går djupare än endast till frågan om förhållandet
mellan det dogmatiska och etiska stoffet. När Lindblom så
förbigår de djupare differenserna mellan den gamla och nya
katekesen, behöver detta icke med nödvändighet fattas såsom
ett medvetet försök att med hänsyn till de kyrkopolitiska
konjunkturerna maskera skillnaden. Sannolikare är det ett utslag
av samma oreflekterade och naiva tro på den goda
överensstämmelsen mellan gammalt och nytt: det nya var endast en
»nuance» av det gamla. Är detta förhållandet, har det nog
varit fullt bona fide, som Lindblom i fortsättningen kommer
med denna, under andra förutsättningar något ihåliga deklama-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
