Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 1. Revisionens allmänna karaktär och ställning till traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
krypa efter Luthers något ofullgångna uttryckssätt »allt ifrån
början intagit en ganska fri ställning till Luthers uttryck»; nämnden
har »i så vidsträckt grad som möjligt velat bevara kontinuiteten
med äldre svensk katekestradition». I riktigheten av denna
grundsats kan var och en instämma, som genom ett studium av denna
tradition kommit till den uppfattningen, att den steg för steg
hunnit en fulländning, som överträffar Luthers ursprungliga verk.
Men katekesnämndens uppskattning av traditionen sträcker
sig faktiskt icke i önskvärd grad till det stadium, som är fullbordat
i och med Lindblom, huru mycket av detta sista stadium den än
de facto i sitt textförslag funnit sig föranlåten att låta kvarstå.
»Ju äldre och starkare traditionen varit», heter det, »dess
mot-villigare har nämnden beslutat sig för en ändring.» »För att
motivera en avvikelse från en från vår äldsta kända översättning sig
sträckande, obruten svensk tradition kräves tydligen skäl av en helt
annan tyngd, än när det gäller en exempelvis först genom den s. k.
Lindblomska katekesen introducerad nyhet.» Nämnden har i de
fall, »där den fulla klarheten och begripligheten ej därigenom
äventyrats, ansett det vara en vinst, om något av den gamla
översättningens ärevördiga prägel kunnat jämväl åt den nya bevaras».
»På mer än en punkt», heter det slutligen, »betecknar dess
översättning en återgång till en äldre svensk tradition» — än Lindblom.
Denna ståndpunkt innebär en i viss mån felaktig uppfattning
av begreppet tradition. Med berättigad hänsyn till traditionen
bör ju ej förstås ett hänsynstagande till blott dess allra äldsta
och primitivaste stadier: även ett senare kan ha anspråk på att få
komma till sin rätt. Varför icke efter samma syn på traditionen
slopa det s. k. apostoliska symbolum i dess utförligare gestalt och
återföra det till dess betydligt äldre äldsta avfattning, som räcker
upp intill tiden för själva den nytestamentliga texttraditionen?
Den Lindblomska katekesen är redan nu gammal och
ärevördig nog för att kunna räknas som ett stadium i traditionen.
Dess värde eller icke-värde beror ingalunda därav, i huru mycket
den ändrar en äldre tradition, utan uteslutande därpå, om denna
ändring är en förbättring eller en försämring.
Av den ställning till den äldre katekestraditionen och
Lindbloms katekes, som framskymtar i katekesnämndens betänkande
och tager sig uttryck i dess textförändringar, får man det intrycket,
att den i sina nylutherska renässanssträvanden icke kunnat helt
frigöra sig från en gammal fördom, ett ofta uttalat, men vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
