Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 7. Lindbloms andra textstadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
I tredje artikeln har det i den svenska katekestraditionen
från början hävdvunna ordet allmännelig (catholicam) ändrats
till kristelig:
Jag tror på den helga Anda. En helig (Sveb. helga)
christelig kyrka, de heligas samfund. Syndernas
förförlåtelse. Kroppens uppståndelse och evinnerligt liv.
Detta en helig kristelig kyrka återfinnes ock i 1811 (1810)
års kyrkohandbok, som egentligen är att förbinda med Uno von
Troil, då Lindblom enligt sina egna ord ej tagit någon annan
befattning därmed än att han skrivit företalet1, och har sin fulla
motsvarighet i den teologiska upplysningslitteraturens synnerligen
gouterade uttryck: kristelig enfald, kristelig gudaktighet och
tankefrihet, kristeliga dygder, seder, tänkesätt, avsikter, levnadsplikter,
konungar, undersåtar, katekeser, läsare, folklärare o. s. v., men
representerar i katekesen tillika en återgång till Luthers och den
tyska katekestraditionens oföränderliga: »eine heilige christliche
Kirche». Det har, under det att det fått kvarstå i den den 12 april
1810 stadfästa och den 7 mars 1811 till bruk i svenska kyrkan
anbefallda kyrkohandboken, av Lindblom i den slutliga
redaktionen (1811 års tryck) av den reviderade katekesen återställts
till en helig allmännelig kyrka, vilket sedan orubbat
bibehållits i alla katekestryck — åtminstone de av mig undersökta —
ända in i katekesnämndens och kyrkomötets textförslag. Det är
således oriktigt, att Lindblom »i strid mot dittillsvarande svensk
tradition insatt som epitet till kyrka ordet kristlig», och att detta
först 1878 förbättrats till »allmännelig».2
Vad slutligen jämkningsförslagets rubriker angår, ha de
bibehållits oförändrade i den form de äga hos Svebilius eller fått genom
Lindblom. Endast ett undantag är att notera: i stället för de ur
Svebilii förklaring inflyttade utförligare överskrifterna över
trosartiklarna: Om Gud Fader och Skapelsen, Om Guds son
och Återlösningen, Om den Helige Ande och Helgelsen
ha återinförts de Svebiliska och Lutherska: Om Skapelsen,
Om Återlösningen (fr. o. m. Rudbeckius i st. f. Om
förlossningen), Om Helgelsen — Luther: »Von der Schöpfung», »Von
der Erlösung», »Von der Heiligung».
1 Lindblom till J. Tengström s/’ 1881: »Från handboken frisäger jag mig
alldeles. Den är ett foster av Eccles. Committéen långt tillbaka och
sedermera granskat vid r:dagarna 1800 och 1810. Jag har ingen del däri mer än
företalet.» Om dess tillkomst se i övrigt företalet av den 28 jan. år 1811.
2 K N III, s. 144; jfr ock noten ovan s. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
