Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 8. Lindbloms tredje textstadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
HJ. PSILANDER
det direkt anknyter till de omedelbart följande instiftelseorden:
Vår Herre Jesus Kristus, i den natt (resp. »I den natt,
då Herren Jesus») . . .; Luther: Unser Herr Jesus Christus
in der Nacht . . .
19. ty den som tro sätter till dessa ord, han haver
syndernas förlåtelse, vilken de innehålla och lova
ändrat till: ty den . . ., han haver vad de innehålla och
lova, nämligen syndernas förlåtelse = 78; Luther: »und wer
denselbigen Worten gläubet, der hat was sie sagen und wie sie
lauten, nämlich Vergebung der Sünden»; Sveb.: »och vilken
som tro sätter till samma ord, han haver det de innehålla och
lyda, nämligen syndernas förlåtelse» (= 1567).
Lindbloms Vad de innehålla och lova förtjänar uppenbarligen
företrädet framför K N och K M:s misslyckade försök (se ovan
s. 95) till större bokstavstrohet mot Luther.
20. Vilken undfår detta sakrament värdeligen?
ändrat till: Vilken undfår d. s. värdigt? =78 och KN KM
(Vem undfår . . .)
21. Att fasta och lekamligen bereda sig är väl
en utvärtes ordning1
ändrat till: hörer väl till en utvärtes anständighet =
78: Luther: ist wohl eine feine äusserliche Zucht.
Denna den Lindblomska katekesens översättning av ett mer
än vanligt svåröversättligt ställe hos Luther har ofta blivit
klandrad, men, såsom mig synes, ej med tillräckliga skäl. Att det nu
något ålderdomligt klingande uttrycket2 från språklig eller rytmisk
synpunkt överträffar katekesnämndens och kyrkomötets förslag:
1 Om diverse misslyckade övergångsstadier i »Jämkningsförslaget» (X,
II) från det Svebiliska uttrycket till det slutliga i III se ovan s. 110 not 2.
2 Såväl utvärtes som anständighet äro över hövan populära ord i
den teologiska upplysningslitteraturen: Exempel: C. von Rosenstein »Om
prästers danande» i Journal för präster 2, s. 163 ff. (ur Läsning i blandade
ämnen I, 4, s. 39 ff.): »att åtskilja den utvärtes ärbarhet, vilken
förställning giver, ifrån den som är en följd av oskuld och rena seder» (s. 178) — »Med
vad verkan skall man tala för anständigheten, då man själv ger exempel
av oanständiga seder» (ib. s. 173). — J. Tengström, ib. s. 364: utvärtes
gudstjänst. -— J. Åström »Något om en andlig lärares plikter» i Läsning i
blandade ämnen 1800 (N:r 39—41): »gärningar, blott de äro utvärtes goda»
(s. 3)—att söka främja utvärtes ordning, skick och ärbarhet i
samhället (ib. s. 5) — en utvärtes ostrafflig och ärbar vandel (ib.) —
anständighet, beskedlighet (= klokhet, urskiljning) — böra följa honom (den andlige
läraren) ib. s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
