Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 8. Lindbloms tredje textstadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
hör väl till god yttre ordning, behöver knappast diskuteras.
En annan sak är, om det riktigt återger Luthers tanke, och på denna
fråga är svaret ej lätt.
Den äldsta svenska katekestraditionens: är väl en utvärtes
tukt ger ej någon säker upplysning om betydelsen av ordet tukt,
ty hela uttrycket är snarast att fatta såsom en rent mekanisk
överflyttning av tvenne ord, av vilka intet från början har
hemortsrätt i svenskan och blott det ena: utvärtes är till sin betydelse
bestämt, det andra, som även inkommit i medeltidsspråket såsom
tyskt (lågtyskt) låneord, till sin innebörd lika skiftande som det
tyska.1 Man kan ej utan vidare påstå, att den äldre svenska
katekesens »tukt» haft samma betydelse som i nuvarande svenska.
I själva verket har ordet Zucht i den äldre tyskan en mycket
vid betydelsesfär. Begränsat till sitt moraliska innehåll2, kan det
återges på flere olika sätt: än med uppfostran, Erziehung3 — den
ur-sprungligare betydelsen — än, framförallt i medeltidsspråket och
ännu på 1500-talet med »tukt» eller »dygd» i bemärkelsen av en
särskild förfining eller högre nivå i seder och sinnelag, som är resultatet
av en därpå inriktad uppfostran4, vilken fortlever rätt länge i
betydelsen »Anstand), »Anständigkeit» (= »anständighet» i en något
äldre mening i svenskan); — än med självbehärskning (disciplina)
eller återhållsamhet (continentia) — Luthers keusch und züchtig
(caste et pudice) leben; slutligen ock med »tukt» i ordets nuvarande
bemärkelse.
Beaktar man detta skiftande betydelseinnehåll i ordet, måste
man också medge, att betydelsen av Luthers Zucht i »Zucht,
Ehre» i fjärde bönens förklaring ej är utan vidare given genom den
svenska katekestraditionens tukt och ära. Uttrycket i sin helhet
är en likaledes blott mekanisk översättning av originalets ord:
tukt kan i detta sammanhang mycket väl betyda detsamma som
1 Den äldsta lågtyska av Bugenhagen utgivna översättningen av Luthers
lilla katekes av 1529: »is wol eine utwendige tucht» (senare tryck: »eine fine
utw. tucht»), se Weimaruppl., s. 261.
2 Ordet hör till ziehen draga: därav betydelsen drag (luftdrag) i holl.
t och t och ademtocht Atemzug; i den speciella betydelsen »uppdraga»,
»uppföda» tyskans Zucht ’avel’.
3 I Luthers katekes även i den gamla betydelsen undervisning (disciplina),
t. ex. i titeln på 1529 års andra katekestryck: »Ein kleiner Catechismus oder
Christliche Zucht», Weimaruppl., s. 282.
4 Jfr Luthers: »obliviscimur etiam der weltlichen Zucht», Weimaruppl.
20, s. 481.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
