Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hugo Odeberg, Föreställningarna om Metatron i äldre judisk mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRESTÄLLNINGARNA OM METATRON I ÄLDRE JUDISK MYSTIK 1 I
namnet Metatron, så synes det av de nu tillgängliga äldsta
källorna framgå, att det nödvändigt sammanhänger med det därmed
betecknade himlaväsendets karaktär av tron innehavare. Enär man
förut som äldsta kända källa haft att basera sig endast på de
sekundära beläggen av ordet Metatron i Talmud och Miäras, har
man framställt de mest växlande teorier om detta ords etymologi.
Som exempel på olika etymologiska tydningar må nämnas
härledningarna från: 1E23, vakta, vakt1; det latinska
me-tator2, det iranska Mithra3, (Aeiatupavvos4, metatorion5, fj,éipov6:
mediator7, mäter, matrona8, ja till och med från det hebreiska
1120 9 (regn, Metatron = regnbringaren).
Emellertid framkom redan J. H. Maius i sin Synopsis
Theo-logiæ Judaicæ av år 1698 med den hypotesen, att Metatron
härledde sig från ett grekiskt hypotetiskt ord, (j-stäöpovog.
Metå-thronos skulle betyda detsamma som ouvöpovo?, ungefär = den
som sitter vid Guds sida på härlighetens tron. Samma tydning
omfattas av J. F. von MEYER, Blätter für höhere Wahrheit (1823)
(Metatron = der Mitthroner Gottes, 6 [liio/o? toö 6povoo), vidare
av Ad. Frank i La Kabbale. I samma betydelse men härlett av
(jtstà Qpövoo eller) jj.sta6pövto? fattas det av Grätz, Luzzato,
Steinschneider och Salomon Munk. I vägen för denna
tolkning stod dock det faktum, att Metatron ingenstädes betecknas så-
1 Så redan av författaren till Simmusä Rabbå, vidare Bahia, Perus ’at
ha-tTörä, Pesaro, fol. 98 bc, Is. Horovitz, è’në Lühöp ha-bb’r\p, Amsterdam
1649, fol. 230 c, A. Jellinek, M. Jastrow.
2 Denna härledning har varit modern bland judiska lärde, väsentligen på
dogmatiska grunder. Märkvärdigt nog har man därmed anknutit till en abstrus
kabbalistisk derivering. Exempel på förfäktare av denna etymologi äro Elias
Levita, Buxtorf, Danz (1723), Cassel, M. Sachs (1852), L. Herzfeld,
Hamburger, Fürst, S. Krauss, Bacher, Friedländer. Eisenstein, L. Blau;
dessutom har den med stort eftertryck hävdats av amerikanaren G. F. Moore
(i Intermediaj-ies in Jewish Theology, H. Th. R. XV), dock utan att denne
framlagt något nj’tt material eller argument.
3 Schmieder (1826), F. A. Korn (1836); viktiga äro Wiesners artiklar
’Mittron Mipra i Ben Chananja 1862, s. 384 ff-, 1866, ss. 600— 625; vidare
Zipser, M. Joel, A. Kohut, K. Köhler.
1 Frankel, Levy, F. Weber.
6 S. Krauss i l:sta delen av Griechische und Lateinische Lehnwörter etc.
6 alternativt av A. Jellinek.
7 H. Gebhard.
8 Levi b. Gerson.
9 Ruben Hoschke.
2 — 27480. Kyrkohist. Årsskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
