Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. I. Kyrkans rättsliga ställning före revolutionen - 3. Religionstvång och religionsfrihet - 4. Andra bekännelser och deras rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RYSSLANDS KYRKA
3 1
lagen ganska ovanlig anmärkning: »I sådan mening kallas kejsaren
i lagen om tronföljden av den 5 april 1797 för kyrkans huvud».
Det är klart, att denna anmärkning insatts till följd av den
utbredda meningen om kejsaren såsom den ryska kyrkans påve.
4. Andra bekännelser och deras rättigheter.
Utom huvudstadgarna om statsreligionen finnas i lagarna
även allmänna regler för religiös fördragsamhet. Här måste
man skilja mellan lagar före och efter 1906. Paragraf 661 lyder:
»Alla ryska rikets undersåtar, som ej tillhöra statskyrkan, båda
infödda och naturaliserade samt utlänningar, som äro i rysk
tjänst eller som vistas i Ryssland, ha rätt att var och en
överallt fritt utöva sin religion och förrätta gudstjänst enligt dess
ritual». Vidare förklarar lagstiftaren, att »religionsfrihet
tillkommer ej blott kristna av andra trosbekännelser än den
ortodoxa, utan även judar, muhammedaner och hedningar. ..» (67)2
Mycket betecknande äro de motiv, som ligga till grund för en
sådan lagparagraf: »för att alla folk, som vistas i Ryssland,
skola prisa den allsmäktige Guden på olika tungomål enligt sina
fäders lag och trosbekännelse, välsignande de ryska monarkernas
regering och bedjande världens skapare för kejsardömets välgång
och makt».2 Kyrkliga ärenden rörande kristna av främmande
trosbekännelser samt andra oliktroende i ryska riket handläggas
av deras ecklesiastika organ och av särskilda styrelser, utnämnda
för detta ändamål av högsta makten.3 Bestämmelser härom
finnas i lagsamlingen bd XI, del I (uppl. 1896). Här påträffa
vi stadgar för romerska och armeniska katoliker, protestanter
och armenogregorianer, karaimer, judar, muhammedaner, lamaiter
och hedningar.
I förordet till dessa stadgar finnas uttryckta några
grundprinciper om den ortodoxa trosbekännelsen, som tydligt och
klart visa oss, att alla dessa »religiösa friheter» blott existerat
på papperet, och att de ortodoxa trosbekännarna voro de enda,
1 Grundlagen, bd I, del I, kap. VII, § 66 (23 apr. 1906, N:r 603, § 24).
2 Grundlagen, bd I, del I, kap. VII, 5 67 (23 apr. 1906, N:r 603, § 24).
3 Grundlagen, bd I, del I, kap. VII, § 68 (23 apr. 1906, N:r 603, § 24).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
