- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
36

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. II. Kyrkans ställning efter marsrevolutionen 1917 - 1. Kyrkan och regeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDRA KAPITLET.

Kyrkans ställning efter marsrevolutionen 1917.

i. Kyrkan och regeringen.

Efter kejsarens abdikation i mars 1917 blev kyrkans
ställning i Ryssland fullkomligt oklar. Principen om kyrkans
skiljande från staten blev ej i praktiken genomförd, tvärtom intog
den provisoriska regeringen samma ställning som monarken före
revolutionen. Dess första kyrkliga åtgärd var att utnämna en
överprokurator, »den revolutionära», som han då kallades.
Regeringens val föll på riksdumans medlem, V. N. Lvov. Fore
revolutionen var Lvov nationalist; när i duman kyrkliga frågor
berördes, tillhörde han alltid dem, som talade emot regeringens
inblandning i kyrkliga angelägenheter; han arbetade ständigt för
kyrkans frihet och ville avskaffa »överprokuratorns ok». På
grund av sina liberala ideer fick han överprokuratorns post,
samma post, som han så ivrigt hatat. I sitt första tal i synoden
förklarade han, att han först och främst ansåg, att kyrkan borde
bli fullt självständig och därigenom förnyad. Men den nye
»liberale» överprokuratorn visade sig vara den godtyckligaste
och hänsynslösaste despot, som kyrkan någonsin haft under hela
den tid, då överprokuratornsämbetet existerat. Med skällsord
och stampningar sökte den nye överprokuratorn förmå den
80-årige Makarios, metropolit av Moskva, att inlämna sin
avskedsansökan. Sedan meddelade han synodens medlemmar, att han
till metropolit av Petrograd valt den unge biskopen i Ufa,
Andrej (furst Uchtomskij) och till metropolit i Moskva den då
populäre biskopen i Pénsa, Vladimir (Putiåta), som 1918 blev
avsatt för brott. Synodens medlemmar försökte att uppvisa för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free