Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. IX. Kyrkan och civilregistraturet - 3. Speciella regler - a. Födelse - b. Namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
ALEXANDER DE ROUBETZ
eller deras förenade tillnamn, d. v. s. dubbelt tillnamn. I
allmänhet bestämmes tillnamnet för barn av ett oregistrerat
äktenskap enligt föräldrarnas överenskommelse. Tillnamnet för
hittebarn gives antingen efter de personers önskan, vilka ha tagit
barnet till uppfostran, eller också bestämmes det direkt av
civil-registraturets organ.
e. i femte spalten skrives födelsedatum, månad och år;
f. i sjätte spalten barnets födelseort;
g. i sjunde spalten föräldrarnas namn;
h. i åttonde spalten föräldrarnas ålder, födelsedatum, månad
och år;
i. i nionde spalten föräldrarnas vistelseort;
k. i tionde spalten föräldrarnas yrke;
/. i elfte spalten antecknas, vilken i ordningen av
föräldrarnas barn den nyfödde är;
in. i tolfte spalten, vem som har gjort anmälan om
barnets födelse.1
b. Namn. Angående namn, vilka barnet får vid
registrering, bör man lägga märke till följande: Före revolutionen kunde
barn blott få sådana namn, vilka av resp. kyrka godkändes i
namnregister. De ortodoxa kunde blott få ett namn, romerska
katoliker, lutheraner o. s. v. flere namn. Dopnamnet fick aldrig
ändras.
F. n. är det annorlunda. Den 13 jan. 1920 utgav
folkkommissariatet för inrikesärenden ett cirkulär2, enligt vilket var
och en har fullständig frihet att för sina nyfödda barn välja
vilka namn som helst, t. o. m. sådana, som skilja sig från det
vanliga bruket för dopnamn. Varje barn får blott ett namn,
bestående av ett ord.
I sept. 1920 utgav justitiefolkkommissariatets femte
avdelning en förklaring, enligt vilken man får giva barnen vilka namn
som helst, oberoende av om de äro ägnade s. k. helgon av
några kulter eller ej.3
’ Folkkommissariatet för inrikesärenden instruktion av 9 jan. 1925, N:r
18, publ. i kommissariatets bulletin 1925, N:r 3.
3 Cirkul. av 13 jan. 1920, N:r 2290/155.
3 Förkl. av 27 sept. 1920, N:r 957, publ. i Revolutionen och kyrkans,
1922, sid. 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
