Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betonat kravet på Södermalm, »oppidum iam de novo
construction».
Ärkebiskoparnas bästa medhjälpare i kampen om Stockholm
blevo munkarna i Sigtuna dominikankloster. Detta, vars
upprättande beslutats på dominikanordens första generalkapitel i
Bologna pingsten 12201, men som först 1237 efter åtskilligt
trassel trätt i verksamhet på sin avsedda plats, stod i ett nära
lydnadsförhållande till ärkebiskopsstolen, och ärkebiskoparna
gynnade på allt sätt dess utveckling. En av dess inflytelserikaste
förespråkare hade ärkebiskop Jarler varit, som också blev
begraven i klostrets kyrka. Priorerna, som brukade väljas till
provincialprior, tillhörde ättmäktiga och förnämliga släkter med
stort politiskt inflytande, (jfr SILFVERSTOLPE, a. a.) Upprepade
gånger vid denna tid togos ärkebiskopar från dess brödraskap.
Ärkebiskoparna Johannes (1281—85), Johannes (1290—91) och
Petrus Philippi (1332-—41) hade varit predikaremunkar därifrån.
För dominikanklostret i Sigtuna var Stockholm av mycket stor
betydelse. Förbindelsen mellan ordens kloster gick över denna
stad, och allt efter det den tillväxte i folkmängd och rikedom,
vart tiggeriet där, som var tiggarmunkarnas egentliga
inkomstkälla, av allt större betydelse. 1268 hade ett dominikankloster
grundats även i Strängnäs, som protegerades av dess biskop,
och munkarna från de båda klostren började tävla med
yar-andra om inflytandet i Stockholm och sökte var för sig
mono-polisèra denna ekonomiskt givande ort. Genom klostrens
inbördes konkurrens tillspetsades de båda stiftens rivalitet om
staden, och denna kom därigenom att ganska snart nå till ett
definitivt utslag.
Tydligen för att trygga sitt inflytande i Stockholm’ och
sina förbindelser utåt sökte Sigtunamunkarna i slutet av
1280-talet att förvärva en fastighet vid Söderbro i Stockholm, men
kastellanen Röd Keldorsson lade sig i vägen och förbjöd köpet,
möjligen ett utslag av en tendens att förhindra andliga att be-
’ schück, Det första domihikanerkonventet i Sigtuna (Uppl.
Fbrn-minnesfören. tidskrift, årg. XXXIV, s. 141). Westman, Den svenska
kyrkans utveckling från S.t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s, s. 268.
Silfverstolpe, De svenska klostren före klostret i Vadstena. Hist. tidskr.
årg. 1902, s. i ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
