Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 190
ivar simonsson
utgå under sex år. I den förteckning över det belopp, som
skulle utgå från ärkestiftet av denna skatt (Sv. D. III, s. 428),
upptages från Stockholm endast en avgift från S:ta Klara kloster,
som låg på Norrmalm och sålunda ostridigt inom ärkestiftet,
men den samtidiga uppbördslängden för Strängnäs stift nämner
alls icke staden (Sv. D. II, s. 4). Att Stockholm nu räknades
under Uppsalas obediens framgår ock av den uppgiften, att
ärkebiskop Nicolaus Catilli, då han 1310 l6/6 måst exkommunicera
ärkedjäknen Olaus, som varit hans ombud att uppbära hans
inkomster inom stiftet och även anförtrotts uppbörden av
Romskatten, gav två av sina kyrkoherdar i uppdrag att kungöra
denna exkommunikation i Stockholms och Uppsalas kyrkor, i
Bälinge, som var Olavus’ egen sockenkyrka, och även
annorstädes inom stiftet.1 Småningom bli banden allt fastare. I en
förteckning över kyrkogodsen, gammal och ny jord, inom
ärkestiftet från år 1331 upptages även »ecclesia Stockholmis», men
den samtidiga förteckningen från Strängnäs har ingen notis om
den. (Sv. D. IV, s. 190.) Till inlösen av ärkebiskop Hemmings
pallium 1343 bidrog Stockholms kyrka med sex mark silver.
(Sv. D. V, s. 236.) Stadens kyrka blev ofta ett prebende för
någon tjänsteman i Uppsala domkapitel, och har som sådant
småningom stigit i rang. Johannes Ludolphi, som var yconomus
vid domkyrkan på 1360- och 70-talen, innehade sålunda
samtidigt kyrkoherdebefattningen i Stockholm.2 Messenius berättar,
att vid reformationens inbrott archidiakonatet i stiftet var förenat
med Stockholms bykyrka.3 I de av Peringsköld samlade och
avskrivna breven rörande Storkyrkan uppges denna ofta av
ärkebiskoparna tillhöra »upsalensis diocesis» eller »nostra diocesis»4,
och några motsägande uppgifter finnas icke. I ett kalendarium,
sammanställt i slutet av 1400-talet, och som av allt att döma
1 Sv. D. II, s. 618 och 628. Brilioth, Den påfliga beskattningen.
a Lundquist, a. a., s. 29. Peringsköld, Monumenta Uplandica
etc., s. 255.
3 Hist. bibi. I, s. 142.
4 Tryckt i tidskriften Nytta och Nöje 1793. Originalavskrifterna i
Storkyrkans arkiv. Se t. ex. ärkebiskop Johannes brev 0111 själakoren 1430
eller ärkebiskop Nicolaus’ indulgensbrev 1439 "6. Detta säges för övrigt
redan i den äldsta bulla, som nämner Storkyrkan (1401 ’6I3, K. H.
Karlssons avskrifter, Riksarkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
