Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 186
ivar simonsson
Men tanken låg i själva verket mycket nära till hands och
tycktes de styrande inom Stockholm som enda utvägen att
bringa reda i de mycket förvirrade kyrkliga förhållanden, som
rådde i Stockholm under 1600-talets förra hälft. Dessa hade
sin grund dels i rivaliteten mellan den svenska och tyska
församlingen, där den senare på grund av sina större materiella
resurser tycktes få övertaget till det svenska elementets stora
harm, dels i den mångfald av militära specialförsamlingar, som
uppstodo genom den militära ledningens koncentrering till
Stockholm, dels i den särställning, som adeln och de alltmer talrika
ämbetsmännen ansågo sig intaga i förhållande till den
borgerliga församlingen. De nya kyrkoherdarna utanför den gamla
stadsförsamlingen hade även svårt att frivilligt ställa sig under
stadskyrkans pastor. Denna förvirring gjorde sig även gällande
i själva kultordningen, och då, som under ärkebiskop Petrus
Kenicius’ långa archiepiskopat, inga klara direktiv voro att hämta
från Uppsala, låg det mycket nära till hands att självständigt
söka ordna Stockholms stiftsfråga, Härtill kom, att under det
väldiga uppsving, som staden genomgick under 1630—40-talen,
då den gamla medeltida förvaltningsordningen bröts ner och en
efter riksregeringens mönster ordnad kollegial stadsstyrelse
inrättades (1636), man började anse, att stadens heder krävde full
ecklesiastik självstyrelse. En lång rad av utmärkta pastores
primarii, ett ämbete, som blev mycket eftersträvat, hava gynnat
en utveckling i denna riktning.
Inom drottning Kristinas förmyndarregering kom man
sålunda att taga upp äfven detta spörsmål rörande den kyrkliga
förvaltningen, och även där uppstod förslag om att lägga staden
under en särskild superintendent, förslag som särskilt torde ha
föranletts av besvärsskrivelser från stadsstyrelsen. Det torde ha
varit överståthållaren Klas Fleming, som tagit upp saken, när
den 1642 I2/2 för första gången finnes omnämnd i
riksrådsprotokollet, och de skäl, som där uppgivas för en sådan
nyordning, äro tydligen hans och stadens. Dessa voro: »1. äre
här monge församlingar, som icke kunne hollas riktiga eller
consentire uthan unius regimine; 2. äre och i Stockholm så
monge, som inthet dependera af Ubsala stift, som
Hofpredi-canterne, Ammiralitetet, Artilleriet etc.» Man ville emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
