Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 2. Företalet till KO. 1571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 i års kyrkoordning
2 iq
2. Företalet till KO. 1571.
Den svenska KO. av 1571 börjar med ett företal till läsaren,
vilket ej återfinnes i redaktionen av 1561. Det är så att säga
en programförklaring av Laurentius Petri, i vilken han klargör
sin ställning till de båda ytterligheter, från vilka han ville taga
avstånd, dels å ena sidan »de påviskas» med deras grova
villfarelse och stygga avguderi och dels å andra sidan svärmares,
vederdöpares, sakramentskändares, zwinglianers och kalvinisters
lära, som förhindrat det helga evangelii fria lopp.1 Vi kunna
ej annat än beundra den djupt evangeliska och vidsynta
uppfattning, som kommer till uttryck i detta företal. Laurentius
Petri var ock väl medveten, att han genom denna sin
kyrkoordning, som är det fullmogna resultatet av hela hans livs verk,
kom att få strida på två fronter. »Hoos the Paweske», säger
han, »behåller väl thenna wår kyrkeordning then skullen, at hon
icke är Catholisk, therföre at hon offta träder ifrå then Romerska
kyrkian. Men twertom hoos the andra, som lata sigh tyckia
at the äro the rette och sanskyllige Euangeliske, nemliga the
Sacramenterare etc. warder hon wisserliga kallat Papistisk, effter
ther uthi behållas några aff the Ceremonier, som hoos the
Paweska j bruk wäret haffue, och än nu äro.» Men vem kan
igenstoppa alla munnar, utbrister han. Huvudsaken är, att
kyrkoordningen »drager öffuer eens medh god skäl och Gudz
ord» och därpå hoppas han. Sedan må var och en döma, som
honom lyster. Vi komma att tänka på det, som Luther i
Worms gjorde till kriterium: Guds ord och klara förnuftsgrunder,
och Laurentius Petri både ville och kunde ge skäl och svar åt
dem, som angrepo honom. I sitt försvar riktar han sig i
företalet mest mot sakramentarierna. Gent emot de påviska
framhåller han först, att orsaken varför svenskarne, liksom många
andra hava vänt sig från den romerska kyrkans stadgar och
ceremonier, ej varit förwetenhet utan ett starkt sanningskrav att
frigöra sig från grov vidskepelse och vederstyggliga missbruk.
Bland dylika nämnas besvärjelser och vigningar, helgondyrkan,
mässans förvandling till ett offer, avlatshandeln, munk- och
1 KO., s. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
