Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 1. Tidigare forskning i ämnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o 2
f.. färnström
En del i den är ock hämtat från den av Brenz författade
Schwab-Hall KO. av 1543.1 Fullständigt ingår den i den stora
KO. för Würtemberg av 1559. Johan Brenz, som kan kallas
för Würtembergs reformator, verkade först under en följd av år
i Hall i Schwaben och författade därunder de två
kyrkoordningarna för Hall av 1526 och 1543. Han biträdde även vid
utarbetande av kyrkoordningarna för Nürnberg-Ansbach 1532
och Würtemberg 1536. Sedermera kallades han av kurfursten
i Würtemberg såsom dennes kyrklige rådgivare och blev därmed
ledare för hela Würtembergs kyrkoväsen. Såsom bestående
resultat av detta hans arbete står Würtembergs kyrkoordning
av ISS3 (WKO.) och slutligen av 1559, Würtemb. Summarischer
Begriff. Såsom teolog hör Brenz till dem, som troget sökte
fasthålla vid de äkta lutherska tankarna gent emot alla avvikande
meningar. Hans kyrkoordningar ha övat inflytande långt utöver
de områden, vilka de närmast avsågo. Så är särskilt förhållandet
med hans KO. av 1553. Enligt E. Sehling: Die evangelischen
Kirchenordnungen (I: s. IX) är denna källa för en mängd tyska
KOO., såsom Pfalz-Neuburg 1554 och 1556, Pfalz-Zweibrücken
av 1557, hertigdömet Preussen 1557 m. fl. Det är således en
av de mera betydande tyska kyrkoordningarna, författad av en
man, som troget ville fasthålla vid de äkta lutherska tankarna,
som blivit en icke oviktig källa för Laurentius Petri, när han i
Sveriges land med sin kyrkoordning ville ge fasthet och stadga
åt reformationsverket.
Vi skola i det följande undersöka, i vilken omfattning
WKO. av 1553 blivit en källa för Laurentius Petri i hans
arbete för en svensk kyrkoordning, men dessförinnan skola vi
närmare taga i betraktande det märkliga företalet till 1571 års
KO. och den principiella grundåskådning, som Laurentius Petri
här ger uttryck åt.
1 Den hör till den familjegrupp av KO., som ursprungligen ansluter
sig till artiklarna för visitationskonventet i Schwabach och markgreve Georg
av Brandenburgs visitationsordning av 1528. På denna vilar den
Branden-burg-Nürnbergska KO. av 1533, som i sin tur ligger till grund för
Schwab-Hall av 1543. (Sehling a. a. I: IX.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
