Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 3. Laurentius Petri’s kröningspredikan av 1561 - 4. Laurentius Petri’s skrift: Om kyrkostadgar och ceremonier av 1566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o
E. FÄRNSTRÖM
dorn föll undan för kungens maktanspråk, så fasthöll han dock
segt vid den ursprungliga reformatoriska uppfattningen, och han
lyckades också föra den segrande igenom. I företalet till sin
KO. har han, som vi ovan sett, givit oss sin åskådning i
sammanträngd, klar och koncis form, och han tillämpar den också
i de kapitel, där frågan beröres. Det är emellertid endast på
ett fåtal ställen.
Läsa vi igenom KO., så faller nämligen genast i ögonen,
på huru få ställen det där under de olika kapitlen talas om
överheten. KO. sysslar mera med de interna frågorna inom
kyrkan, men den grupp av spörsmål, som rör gränsområdet
mellan kyrka och stat, beröres blott i förbigående. Laurentius
Petri ville tydligen, att kyrkan så långt som möjligt skulle sköta
sig själv, och att överheten endast i nödfall skulle rådfrågas,
när det gällde kyrkans angelägenheter, det område, där ordet
ensam skulle regera. Häri spåras samma vilja till frihet och
självständighet för kyrkan gent emot världslig överhet, som
kommer till uttryck i hans uppfattning av de kyrkliga
stadgarnas och ceremoniernas betydelse och räckvidd inom kyrkan.
Härom har han också uttalat sig i företalet liksom utförligare i
sin skrift om »Kyrkostadgar».
4. Om kyrkostadgar och ceremonier av 1566.
Laurentius Petri skrift: Om kyrkostadgar och ceremonier
författades 1566 men blev ej av trycket utgiven förrän 1587 i
Wittenberg av hans måg Abraham Angermannus. Laurentius
Petri var under hela 1560-talet invecklad i strid med det
kalvi-nistiska partiet, som fått mer insteg i Sverige i slutet av
Gustav Vasas och början av Erik XIV:s regering, och till vars
ledare bland andra hörde konung Eriks lärare, fransmannen
Dionysius Beurreus, som varit i Sverige alltsedan 1547.
Ärkebiskopen upptog striden med sakramentarierna genom en skrift,
som han 1562 utgav, med titeln: »Är det rätt och kristligt bruka
exorcismum vid döpelsen såsom allmänt och av ålder i
kristenheten varit hafver, och uti våra församlingar ännu är plägsed?
Justi Menii Förklaring försvenskad av Laur. Ups.» Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
