Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 4. Laurentius Petri’s skrift: Om kyrkostadgar och ceremonier av 1566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 I års kyrkoordning
2 iq
Petri försvarar här bibehållandet av exorcismen1 såsom en
ceremoni vid dopet och menar, att den väl låter sig infoga i hela
dopritualet. Det är särskilt två invändningar, som blivit gjorda,
som han upptar till bemötande. Den första går ut därpå, att
man med besvärjelse skulle taga en ed av djävulen, liksom om
han vore så from, att han kunde hålla, vad han svär, ändock
Kristus kallar honom en ljugare. Den andra framhåller, att man
ingenstädes i skriften, när djävlar utdrevos, använt detta ordet
besvärja. Laurentius Petri söker nu genom en omständlig
bevisning och genom talrika hänvisningar till skriften och
kyrkofäderna uppvisa, att ingen av dessa invändningar ha fog för sig.
Mot slutet av skriften finna vi en del uttalanden av honom om
ceremonier i allmänhet och deras berättigande, som ha sitt stora
intresse. Man har ock tagit anstöt därav, att över den, som
skall döpas, gjordes korstecknet. Det vore ett vidskepligt
tecken, sådana som trollkarlar använda och därför fördömligt.
Häremot gör nu författaren gällande, att den kristna församlingen
ej använder det i denna mening. Han säger här:
»Församb-lingen haffuer j all gudhomligh handel, icke allenast i orden,
utan ock så i åthäffuorna sitt synnerliga sett; såsom när man
gör knäfall vidh bönen, uphäffuer henderna, slår sig för bröstet,
blottar hufifuudet etc., til att ther medh lata förstå ödmjukheten,
hjertans innerligha begär och annat sådant. Sammalund haffuer
hon ock uthi andra handlingar, andra åthäffuer; såsom uthi
aflösningen etc. brukar hon henders ålegning, til tecken, at
honom, på hvilkom thetta sker, warder tilegnat och skal
vederfaras alt thet, som honom genom Gudz ord tå loffuat och
tillsagt warder.» På samma sätt brukas nu korstecknet vid dopet
icke såsom något trolldomstecken, så att det i sig självt skulle
äga någon synnerlig kraft och verkan; eller så att det skulle
kunna ge samma kraft åt dem, över vilka det varder brukat.
Utan det brukas, för att man på så sätt vill låta förstå den tro,
som man har till Gud och Herren Jesus Kristus, som för oss
är korsfäst, genom vilkens kors och död allt det goda, som
varder människan tillägnat, är oss förvärvat och skänkt.
Skriften slutar med ett rätt så skarpt angrepp mot dessa grova och
1 Ex. Jag besvär, dig, du orene ande, vid Gud Faders och sons och
den helge andes namn, att du utfar av denne Gudz tjänare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
