Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 3. Om dopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 i års kyrkoordning
2 iq
igen i fri bearbetning ända till sid 44 i 15711 års kyrkoordning
till stycket som börjar med Fordomdags något effter etc. Det
följande i den würtembergska kyrkoordningen återfinnes
visserligen ej ordagrant lika eller i samma ordningsföljd som i den
svenska, men vi finna dock, att samma tankar upptagas, ehuru
de här möta mer utförda, så t. ex. frågan om tidpunkten för
dopet. Båda inskärpa, att dopet ej är bundet vid någon viss
högtid, utan var och en har sin frihet här att döpa när som
helst. (Den svenska inskärper mera, att Döpelsen helst bör
vara på en helgdag och i kyrkan (s. 45).) Dock är det
högtidligt, att barnen döpas, när många äro tillstädes i kyrkan.
Samma frihet inskärpa båda, när det gäller de ceremonier, som
skola förekomma vid dopet. Det viktiga är ej dessa, utan att
det (enl. den würtembergska) blir förrättat »im namen Gott des
Vatters, und des Sons und des heiligen geists» — (enl. den
svenska) Döpelsens rätta wesende står ej i något annat »än j
thes eghen Ord, Watnena och Andanom». Ceremonierna äro
ej till för något annat »än at man således wille prydha thetta
Sacramentet».2
Barndopet får ej skjutas upp för länge. Detta framhålles
även i båda KOO. Även beträffande sättet för barndopets
tillvägagång är likheten mellan KOO. framträdande. Det är
tillräckligt med hänsyn till barnets välbefinnande, att det begjutes
med vatten, ej helt neddoppas.3 Till faddrar, inskärpa båda
KOO., skall man endast taga personer med kristlig karaktär (den
würtembergska) »nicht leichtvertig personen, so in offenlichen
lästern unbussfertig verhasst, sonder ehrlich und gotsförchtig
leut»; den svenska: »De skola vara rette Christne. Om någor
är stadd vti någon uppenbar last, skal han til Gudhfader eller
Gudmoder ingalund tagen eller aff Prestomen tillaten warda,
för än han vthloffuat och påbegynt haffuer retta bättring.» ■—
Den würtembergska KO. är således i stort sett helt upptagen i
den svenska. Det enda ur den, som ej skarpare markerats,
såsom det gjorts i WKO., är motsatsen till vederdöparna. Det
1 Kyrkoordningen och förslag därtill före 1686, s. 44.
2 Jfr liknande tankar. Ol. Petri, Een handbok på swenska. OP.
Skr. II, 316.
3 Jfr Rodhe, Svenskt gudstjänstliv, s. 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
