Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL’ BIRGITTAS REVEL ATI0NER
47
Det faktum, att den norska versionen avviker från
latintextens kapitelindelning, lockar till mera detaljerad undersökning.
»Ibland äro flera kapitel sammandragna till ett, ibland meddelas
endast fragment av ett kapitel, förenade med element från andra
håll», framhåller WESTMAN1, som anser, att dylika företeelser
understundom kunna vara ursprungliga men stundom åter
sekundära och tillfälliga.
Efter vad jag kan döma, äro textsammanställningarna
genomgående primära. Bland de 20 stycken, vilka i norsk version
förete en äldre textgestalt än i latinet, innehålla 13 text, som i
latinet ingår i resp. blott en revelation, och lämnas därför å sido.2
En närmare granskning tarva ej heller de tre textstycken, vilka
utgöras av revelationer, som i latinet stå intill varandra och
jämväl därmed dokumentera sin samhörighet.3 De återstående fyra
mödan, att texten ursprungligen tillkommit i vadstenaklostret, då detta helt
visst städse haft munkar av norsk härkomst under den tid, då Norge ännu
icke ägde något kloster av Salvatorsregeln. Handskriften är emellertid
hopkommen genom två — ja strängt taget tre — norska avskrivares
samarbete (se härom Klemmings beskrivning av codexen i BU, 5, s. 175 f.),
och dessutom talar det ofullbordade skick, vari textens paleografiska utstyrsel
befinner sig — de tio sista styckenas initialer ha ej ifyllts i de för dem
lämnade gluggarna utan äro endast antydda genom (yngre) svarta bokstäver
i kanterna (Klemming, ut supra) — för att codexen utarbetats i Norge och
ej ingått i Vadstena klosters förlagsverksamhet. Försättsbladens
anteckningar erbjuda ett visst sannolikhetsskäl för antagandet, att Cod. Skokloster
n:r 5 tillkommit någonstädes inom Oslo stift, vilken del av Norge E. Bltll
{Folk og Kirke i Middelalderen, s. 251, not 5) funnit vara centrum för
Birgittas dyrkan i landet (annorlunda Höjer, Titi kännedomeji om Vadstena
kloster såsom religiös institution, i Historiska studier tillägnade Harald
Hjärne, I, s. 76). De omständigheter, som varit förknippade med de
mer-berörda Birgittatextpartiernas överförande till Norge, äro höljda i dunkel.
En relativt nära till hands liggande hypotes är, att autograferna ägts av
Birgittas dotterdotter, den fromma Katarina Knutsdotter (Ribbing) —
abbedissan Ingegärds syster — som var gift med Norges drots Ogmund Finnsson.
(Jfr om Katarina DN, I, n:r 493, n:r 640 m. fl. ställen.) Codexen har tillhört
Johannes Messenius, som haft förbindelser med Norge. Jfr H. Schück,
Messenius, s. 154, s 288 och s. 302.
1 A. a., s. 69.
2 Dessa äro n:r 8 (1:50), 11 (1:27), 12 (1:28), 13 (1:46), 15 (VI: 32),
18 (VI: 31), 19 (VI: 28 delvis) och 21—24 (11:7—10) samt 9 och 16, vilka
sakna motsvarighet i latinet och svenskan. Westman, a. a., s. 63, not 4.
3 Dessa äro n:r 6 (1:55 och 56), 10 (1:45 och 44) och 25 (B: 11—13;
man observere sambandet med n:r 21—24).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
