Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6
SALOMON KRAFT
måste närmare undersökas, varvid för översiktlighetens skull
WESTMANS numrering begagnas.
I textpartiet n:r 7 finner WESTMAN »en underlig
kombina-bination». Det innehåller dels text, som motsvarar I: 57 och
IV: 99, dels ett annat okänt stycke, av WESTMAN kallat 7 C.1
Det första och sista textstycket, alltså I: 57 och 7 C, förete
enligt honom den gemensamma tankegången, att Kristus blivit
försmådd av de kristna och därför skall gå till hedningarna.
Samme forskare anser däremot, att IV: 99 snarast gör intryck
av att vara infogad på grund av en viss analogi i tankegången:
Kristus skall vakna som en orm om våren och injaga skräck
hos sina begabbare.
Visserligen äro hedningarna ej på tal i sistnämnda stycke,
men det oaktat torde WESTMANS resonemang vara oriktigt. Den
birgittinnorska texten representerar i stort sett en gentemot
latinet äldre textgestalt. Man bör fördenskull först pröva, om ej
»kombinationen» kan vara den ursprungliga textstatus och den i
Revelationerna gjorda uppdelningen sekundär. En närmare
analys — vilken för övrigt redan företagits av WESTMAN själv —
ger oförtydbara resultat. Den latinska revelationen I: 57
innehåller förutom text, som motsvarar det första textstycket i den
norska »kombinationen», en liknelse, vari Kristus jämför sig med
en kämpe. Denna bild står i norskan mitt inne i 7 C. Vidare
är IV: 99 i den norska versionen tre gånger så omfångsrik som
i latinet.2 De latinska kapitlen ha alltså tillkommit genom
betydande textsammandragningar och partiella textomflyttningar.
Då »lib. I» tillkommit3, ha vissa partier i det
primärmaterial, som motsvarat den norska versionens stycke n:r 7, med-
1 BU, 4, s. 454—461.
2 Att latinets disposition är sekundär, framgår även därav, att den
norska texten i IV: 99 låter Kristus tala hela revelationen igenom, under det
att latinet i början har ett »Mater loquitur», varefter texten omlagts till att
utgöra ett anförande av den heliga jungfrun. Detta arrangemang har
emellertid icke genomförts; orden »deinde loquebatur filius dicens» markera
snart övergången till Kristi tal. — Att skönlitterära värden tillspillogivits
vid latintextens utarbetande, framgår bl. a. av det i latinet utelämnade
textparti, vari Kristus förliknar sig vid en fors, som de kristna ej skola kunna
motstå (BU, 4, s. 455, r. 8—11).
3 Se om tidpunkten härför Westman, a. a., s. 14 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
