Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATION ER
I ig
avhandling, prisar Alfons boken såsom en för konungar lämplig
uppbyggelsebok. Det av SCHÜCK gjorda antagandet, att lib. VIII,
Tractatus ad pontifices och Celeste viridarium bildat led i en
medveten strävan hos Alfons att skapa en ny, efter innehållet
ordnad upplaga av revelationerna, anser WESTMAN sakna stöd
i källmaterialet. Man bör helt enkelt taga Alfons på orden. Han
har velat göra Birgitta och hennes tankar mera kända genom
att från vissa synpunkter, i lib. VIII den politiska, göra
kompilationer ur hennes skrifter. Att uttränga den av honom själv
publicerade Liber celestis har säkerligen aldrig fallit honom in.
Beträffande tidpunkten för indelningen i böcker kan jag ej
ansluta mig till Schück och Westman. Källorna giva enligt mitt
förmenande intet stöd för antagandet, att disponeringen på sju
böcker varit färdig redan under Birgittas livstid. De bevisa i
realiteten raka motsatsen. I den på Cypern mottagna
revela-tionen Extra: 49 omtalas »omnes libros reuelacionum», ej sju
böcker. Och även om detta antal varit nämnt, skulle inte ens
detta faktum vara av någon avgörande betydelse för frågan om
Revelationes-texternas äldsta disposition. Mig förefaller ett för
den gällande teorien förkrossande sakförhållande existera däruti,
att Extra: 49, vari Alfons förordnas till redaktör för
Birgittaskrifterna, härstammar just från uppehållet på Cypern, då lib. VII
ännu var s. a. s. i sitt vardande. De stilistiskt välutförda
uppenbarelserna från Birgittas sista pilgrimsfärd, bland vilka flera
beröra politiska förhållanden i Neapel och på Cypern, kunna ej
ha utformats av någon annan än den spanske biskopen, även
om de svenska biktfäderna först måst översätta Birgittas
egenhändiga utkast till latin. Birgittas energiska inblandning i riket
Cyperns statsangelägenheter kan egentligen blott förklaras
genom att Alfons, som var landsman till änkedrottningen, Eleonora
av Aragonien, och till hennes inflytelserike biktfader, förmedlat
uppenbarelserna till vederbörande.1
När priorn Petrus någon gång efter Birgittas död nedskrivit
orden om att »böckerna» skulle överlämnas till Alfons, kan han
naturligtvis ha förbisett, att dessa först efter 1373 nått sin
definitiva kodifiering. Men inte ens detta antagande är av nöden.
Orden »omnes libros reuelacionum» få ej tolkas strängt och en-
’ Jfr nedan, s. 127 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
