Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SALOMON KRAFT
detta område och med all sin lärdom hävda sierskans ortodoxa
ställning. Men icke ens konciliets kritik kan enligt westman
åberopas för Schucks förutsättning, emedan denna kritik ej
förorsakades av renlärighetsnit utan ytterst bottnade i kyrkopolitiska
förutsättningar.1 Biktfädernas slapphet inför kravet på ortodoxi
beror helt enkelt därpå, att kravet ännu ej ställts. Det tillhör
först motreformationen och den lutherska ortodoxien, medan
däremot 1300-talet gav det religiösa tänkandet ett relativt vitt spelrum.
De enda fixerade dogmerna voro den gammalkatolska kyrkans
tre symbola. Kyrkofädernas auktoritet var ej mera tryckande,
än att flera skiljaktliga teologiska skolor kunde uppstå. Birgittas
ortodoxi i fråga om de gamla dogmerna var höjd över allt tvivel,
och likaledes var hennes tillgivenhet för kyrkan städse odisputabel.
westman finner kontentan av sin undersökning vara följande.
Tankegångarna och allt väsentligt i formen äro Birgittas, och
biktfäderna voro allenast hennes sekreterare och översättare.
Understundom blev översättningen klumpig, vilket kunnat föranleda flera
formella ändringar och en och annan gång även sakliga. Någon
systematisk tendentiös överarbetning har däremotaldrig blivit gjord.
För att kunna bilda sig en uppfattning om Birgittas insats
vid själva upptecknandet av Revelationerna måste man allra först
undersöka i vad mån Birgitta behärskat medeltidens litterära
språk par préférence, latinet. De båda biktfäder, som strax efter
hennes död utarbetat hennes äldsta biografi, omtala, att hon
påbörjat sina latinstudier först under färden till Rom (»egressa
igitur de patria preceptum est sibi diuinitus in visione dimittere
consuetam lecturam2 et addiscere gramaticam, vbi beata Agnes
data est sibi in solacium et magister Petrus eius confessor in
magistrum ad instruendum et ut ipsa ei obediret»).3 Biktfaderna
1 Se härom utförligare Westmans Exkurs C, a. a., s. 277—289;
höjer, a. a., s. 201—214; K. G. westman, Om Birgittas orden;
anteckningar ?ned anledning av T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och
birgit-tinordens historia, i H. T. 1906, s. 256 f.; Höjer, i Studier tillägnade Harald
Hjärne, I, s. 64, not 1.
2 Till »Iectura» hade Birgitta i Sverige »vitas sanctorum et bibliam,
quam sibi in lingua sua scribi fecit» (A & P, s. 78). Jfr nedan kap. VI.
3 A & P, s. 95. Priorn Petrus säger, att Birgitta tidigare varit okunnig
i latin (»quam, dum esset xl annorum, ipse testis cognouit rudem et omnino
in gramaticali insciam»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
