Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6 SALOMON KRAFT
lade Guds ord på skiftande sätt, och ger Alfons i uppdrag att
utföra »evangelisten värv» i fråga om revelationerna, så måste
enligt mitt förmenande hennes ord gälla icke blott den yttre
formen utan även innehållet i uppenbarelserna, vilka all
bearbetning till trots förblevo Guds ord genom Birgitta.1
Att biktfäderna bearbetat revelationerna, är ovederläggligt.
Det återstår att närmare bestämma, vari av biktfäderna vidtagna
sakliga förändringar kunna ha bestått. SCHÜCK anser, att
renlärighetssynpunkten väglett Birgittas medhjälpare, under det
att Westman betonar, att kyrkopolitiska hänsyn trängt sig fram,
isynnerhet efter Birgittas död. Av den utredning, som i det
föregående lämnats, torde framgå, att dessa båda uppfattningar
mycket väl låta sig förena med varandra. Sanningen torde här,
som så ofta, ligga mellan eller rättare sagt över de båda
extre-merna. Både renlärighetskravet och övriga kyrkopolitiska kon-
1 En av de additioner, som fogats till VII: 16, avser biskop Alfons,
som ålägges att älska Birgitta »sicut matrem, sicut dominam, sicut filiam et
sicut sororem; sicut matrem propter etatem et propter consilia requirenda,
secundo sicut dominam propter gratiam tibi (= Birgitte) datam a Deo, qui
per te ostendit secreta sapientie sue, tercio sicut filiam docendo et
conso-lando et prouidendo tibi vtiliora, quarto sicut sororem arguendo, cum fuerit
oportunum, et ammonendo et incitando ad perfectiora verbis et exemplis».
De tankar, som i Extra: 49 utvecklas rörande den gudomliga
inspirationen, återfinner man i V: interrogatio 16, som tillkommit redan i Sverige.
I svaret på tredje frågan (varför olikheter förefinnas mellan skilda
bibelställen) utför Kristus bilden av en vågskål: »Ipse quippe spiritus sanctus
est sicut homo habens stateram in manu, concordans et coaptans
extremi-tates eius multis modis, donec ad stabilitatem ipsum momentum statere
peruenerit. Quam quidem stateram alio modo disponit assuetus et dissuetus,
alio modo fortis et infirmus, sic eciam spiritus sanctus nunc möre statere
ascendit in cordibus hominum, nunc iterum descendit. — — — Ideo ego
locutus sum simplicia, vnde simplices erudiebantur; locutus sum eciam altiora,
vnde sapientes admirabantur. Quandoque eciam loquebar in parabolis et
obscure, de quibus aliqui recipiebant occasionem loquendi. Quandoque
repetebam prius dicta, et quandoque augebam et minuebam. Ideo non
mirum, si hii, qui narrationem ewangeliorum ordinauerunt, quod posuerunt
diuersa sed tamen vera, quia quidam eorum posuerunt verbum ad verbum,
quidam sensum verborum non verba. Quidam scripserunt audita non visa,
alii priora posterius, alii plura de deitate mea, et vnusquisquë prout spiritus
sanctus dabat loqui illis. Verumtamen scire te volo, quod i 1 Ii ewangeliste
solummodo recipiendi sunt, quos ecclesia mea recipit, quia plures conati
sunt scribere, qui habuerunt zelum sed non secundum scientiam meam.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
