Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATION ER I ig
siderationer ha gjort sig gällande, i större eller mindre mån på
skilda håll i Uppenbarelserna. SCHUCK synes ha givit en något
för snäv begränsning åt sin teori. Denna förlänas emellertid en
oerhörd räckvidd, om man inpassar den i en aspekt på
Revelationerna i deras egenskap av litterära religiösa alster
överhuvudtaget.
I Birgittas mångomtalade uppenbarelse från Cypern har
maningen till Alfons (»qui conscribat et elucidet et catholicum
sensum teneat») framför allt inneburit, att han skulle kontrollera,
att revelationerna hade förutsättningar att till Guds större ära
bliva allmänt spridda och lästa. Alfons hade — med andra
ord sagt — att påtrycka uppenbarelserna de litterära schabloner
och de populärteologiska klichéer av skilda slag, som
kännetecknade tidens religiösa litteratur i allmänhet och vilkas
för-handenvaro var nödvändig, för att revelationerna skulle kunna
via kyrkans män nå en större allmänhet. I Alfons av Jaen,
som skulle spela en så framstående roll i de kyrkopolitiska
mellanhavandena vid den stora schismens utbrott1, har
Birgittas skarpblick upptäckt den lämplige utgivaren av
Revelationerna.
Birgitta har självfallet under hela sitt liv haft samma
bekymmer för att revelationerna ej ägde den yttre litterära
apparaten, och hennes samvaro med de svenska biktfäderna har från
hennes sida inneburit ett ständigt anlitande av deras mera
teo-logiskt-formella kunskaper. Då man vill utröna
Birgitta-Revela-tionernas värde som källmaterial för samtida svensk historia,
måste man fördenskull först göra klart för sig, var gränsen går
mellan den idépolitiska jargongen och de reala fakta, som varit
uppenbarelsernas incitament.
Det centrala begreppet bakom denna idépolitiska
nomenklatur, den augustinska världs- och historieuppfattningens
»fackterminologi», ha vi redan mött i det mångstämmiga hävdandet
av att Birgitta-revelationerna höra Guds rike och ej djävulens
rike till.2 Såsom religiös personlighet har Birgitta ställts in i
1 Se härom WESTMAN, a. a. s. 20. För analysen av de idépolitiska
strömningar, som Birgitta mött i Italien, erfordras kännedom om Alfons’
kyrkopolitiska position.
2 Den augustinska världsåskådningens inverkan på de polititiska
betraktelsesätten i Uppenbarelserna har jag påpekat i uppsatsen En pamflett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
