Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
SALOMON KRAFT
har synbarligen ej arbetat med någon genomförd Blanka-fientlig
tendens. Drottningen är för övrigt aldrig med i Libellus efter
redogörelsen för Eriks död. Libellus’ författare kan icke sägas ha
»fullföljt sin tidigare påbörjade svartmålning av henne»1, då han
låtit henne försvinna ur stridsskriften! Tvärtom visar detta
styrkan i den litterära påverkan, som Libellus rönt av Birgitta.
Gentemot invändningen, att Libellus, då Skånefrågan är
under diskussion, meddelar i ena fallet »självständigt stoff» om
Blanka och i det andra ansluter sig till Birgitta, hänvisar jag till
innehållet och tendensen i additionen till VIII: 16. Jag delar
Anderssons uppfattning2, att Libellus’ tendentiösa framställning
av Skånefrågan, vad 1359 års avtal vidkommer, är gjord med
utgångspunkt från Birgitta. Då emellertid både uppenbarelserna
och Libellus ha Blanka till huvudperson 1359 och ignorera
henne, då nästföljande års händelser bringas på tal, håller jag
för troligast, att Libellus likaväl för år 1359 som för år 1360 haft
Birgittatexter till huvudkälla.3 För den händelse pamflettskri-
accepta, de quibus homines male contenti et in millis securi suspicabantur
omnia esse vera, que consiliarii regis Dacie in aperto prius clamabant,
ambos scilicet reges contra homines suos conspirasse ad eorum perdicionem,
quod postea est probatum» (SRS, III: 1, s. 14 f.).
1 Jfr Andersson, a. a., s. 164.
2 A. a., s. 164, not 1.
3 Libellus’ författare har efter allt att döma haft tillgång till någon
numera förlorad revelation, som i sin inriktning mot Blanka varit likartad
tilllägget till VIII: 16. Intet hindrar, att detta utgör ett fragment av en dylik,
större revelation. — Till uppfattningen, att här föreligger blott en detalj av
en större uppenbarelse, inbjuder även texstyckets placering. Själva
revelationen VIII: 16 avser enligt Steffens bevisföring (refererad ovan s. 139 f.)
otvivelaktigt Valdemar Atterdag. Då additionen omnämnes tidigast i
Com-mentarii och är bevarad blott i vadstenacodices, har man här att göra med
ett textparti, som Alfons försmått eller ej känt till. Möjligen har textstycket
ifråga utgjort del av en längre revelation, som i den spanske biskopens ögon
alltför mycket liknat själva revelationen VIII: 16; i Vadstena, där man haft
större intresse för uppenbarelser, som berört politiska förhållanden i Sverige,
har man senare fogat till VIII: 16 det textparti, som befunnits sakna
motsvarighet i den redan av Alfons i »konungaboken» intagna uppenbarelsen.
anderssons nothänvisningar till tidigare forskning förefalla stundom
tvetydiga, såtillvida som de ej tillräckligt distinkt angiva, var gränsen går
mellan Anderssons och andra forskares vetenskapliga resultat. Jfr t. ex.
just om VIII: 16 Steffen, a. a., s. 169, not 1, och Andersson, a. a., s. 143,
not 3 (hänvisningen till Commentarii).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
