Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATIONER
I 3 I
fyra ord utöver Birgitta (»propter leuatam pecuniam camere»).
Jag kan i dessa ord se allenast en anledning till
exkommunika-tionen berörd; ANDERSSON anser, att de utgöra »korrekta
upplysningar om orsakerna till Magnus Erikssons bannlysning».
Till slut konstaterar ANDERSSON, att pamflettskribenten om
de senare åren meddelar blott »sådant, som direkt belyser hans
ståndpunkt». »Ej med ett ord häntyder han på den
uppfattning av den nye konungens släkt, som framträder i Birgittas
revelationer. För honom är Albrekt, som ej ens nämnes vid
namn, endast den folkvalde konungen i Sverige, en synpunkt,
som är av vikt att fasthålla, då man skall använda Libellus som
källa till Albrekts inkallelse i Sverige.»1 ANDERSSONS i sist
citerade mening lämnade motivering kan enligt mitt förmenande
tagas i bruk för att bevisa en rakt motsatt uppfattning. Birgitta
accentuerar nämligen, att Sverige är ett valrike, Libellus likaså.
Med skäl kan man med utgångspunkt från detta faktum
anno-tera ytterligare en bestämd likhet mellan uppenbarelserna och
Libellus. ANDERSSONS överraskande uppgift, att Albrekt ej ens
nämnes vid namn i pamfletten, bemötes här lämpligen med
stridsskriftens egna ord: »Quo electo tandem ventum est ad
placitacionem et concordiam inter antiquum regem et Albertum
electum, quod rex antiquus retineret partem quandam de regno,
Albertus vero cetera haberet et nomen et potestatis regis.»2
Det i detta sammanhang viktigaste spörsmålet är emellertid
frågan om Birgittas ställning till Albrekt och hans släkt.
ANDERSSON framhåller gång efter annan3, att Libellus i fråga om
uppfattningen av Albrekt bestämt skiljer sig från Birgitta. Jag
har så mycket större anledning att beröra denna fråga, som jag
beträffande denna i min tidigare undersökning av Libellus4 gjort
mig skyldig till det fel, som jag här beivrat hos annan forskare,
nämligen att uttalanden i Birgittas politiska uppenbarelser få
gälla som uttryck för annat än den resp. inställning Birgitta haft
1 A. a., s. 166.
3 SRS III: i, s. 15. Dessutom omtalas Albrekt, då han för första gång
uppträder i pamfletten, såsom »a. filium sororis sue e.», vilket också
förbisetts av Andersson.
3 Andersson, a. a., s. 162, s. 166 och s. 170.
4 HT 1927, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
