Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALOMON KRAFT
sen fjärran från hemlandet. Härvidlag rör man sig på fast
mark. Birgittas planer på en ny klosterstiftelse voro troligen
årsbarn med det religiösa genombrottet i hennes liv.1 I varje
fall ha de varit fullt utbildade T/s 1346, då Magnus Eriksson
utfärdade sitt testamente, som bl. a. innehöll den största
klosterdonationen i Nordens historia.2 Den har beledsagats av
konungens påbud om vårfrupenning till byggandet av ett kloster i
Vadstena.3
På Magnus Erikssons bistånd har Birgitta ej länge kunnat
räkna; besvikelsen häröver har tagit sig uttryck i uppenbarelser,
som bestämt århundradens uppfattning av konungen. Birgitta
har emellertid under de många åren i Italien städse tänkt sig
Vadstena som sin stiftelses centrum. Hon har därför
ständigt haft att kämpa på tvenne fronter, i Rom och i Sverige.
Man måste fördenskull se ett djupare sammanhang bakom de
åtgärder, som vidtagas i hemlandet till hennes ordensplaners
befrämjande. Håkan Magnussons samarbete med högfrälset visar
sig ha varit en för Birgitta god konjunktur, vars utnyttjande
dokumenteras av konungens skrivelser av 8/12 x36i och l6/i
1362.4 Sedan Håkan ånyo slutit sig till fadern, ha utsikterna
mörknat. Albrekts inkallande synes av mera personliga skäl
ha varit Birgitta osympatiskt. Men sedan Albrekt blivit
situationens herre, har Birgitta ej tvekat att taga hans tjänster i
anspråk. Den nye konungen utfärdade 23/7 1366 ett påbud om
vårfrupenningen. I en skrivelse av detta datum manar han i
bevekande ordalag5 Linköpings stifts innevånare att i enlig-
1 Jfr t. ex. Höjer, a. a., s. 33.
2 Höjer, a. a., s. 55.
3 Dokumentet härom finnes ej i behåll utan är känt blott genom
konung Håkans allusion på detsamma i brevet av a/i» 1361; en närmare
datering kan därför ej ernås (Höjer, a. a., s. 349). Ett — likaledes
odaterat — synodalstatut av biskop Petrus Thyrgilli i Linköping, som 1351
blev ärkebiskop, ålägger stiftets präster att föra specificerade räkenskaper
över bl. a. uppbörden av vårfrupenningen (se Höjer, loc. cit.).
4 Se ovan, s. 169 f.
5 Riksarkivets pergamentsbrev 1351 —1400, n:r 721: »Percusserat eciam
Dominus jam multis annis plagis grauibus et multiplicibus regnum istud.
Set quamvis ostenderit nobis dura nondum tarnen potati sumus vino com-
punccionis, ymmo rebellionis et obstinacionis amaritudine obdurati. Et ob
hoc merito plagis huiusmodi finis non imponitur, set plage plagis pocius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
