Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
textstudier till birgittas revelationer
i 3 i
jaakkola, att Magnus Eriksson åtminstone alltifrån våren 1346
umgåtts med tanken på ett »korståg» mot ryssarna1, och finner
det vara högst troligt, att konungen begärt påvens bistånd och
beskydd. Då Birgittas och konungens intressen härvidlag starkt
närmat sig varandra, talar all sannolikhet för att det varit just
Birgittas legat åbobiskopen, som haft frågan om hand i Avignon,
där han inträfiat någon gång mellan högsommaren 1346, då
han efter allt att döma gjort ett besök i Stockholm2, och
hösten 1347, då han åter är i Äbo och expeditionen mot ryssarna
är definitivt beslutad.3
bilia audita sunt in terra nostra»; påverevelationen: »Si autem dubitas, cuius
spiritus verba ista sunt, ecce regnum et persona nota sunt, in quibus Stupor
et mirabilia facta sunt»), Steffen sluter härav, att revelationen vill bringa
i påvens erinring en tidigare, av biskopen och priorn ombesörjd kontakt
mellan Birgitta och kyrkans överhuvud.
Enligt mitt förmenande är däremot VI: 63 fett brev till påven, vilket
bl. a. hänvisar till de honom samtidigt tillställda revelationerna och
prologens redogörelse för underverk, som bekräftat Birgittas gudomliga
kallelse. Man får ej inläsa för mycket i den skärpa, som präglar Birgittas
ord till påven; jfr Birgittas första revelation (IV: 139) till Gregorius XI
(denne påve hotas med döden, om han återvänder till Avignon).
1 Jaakkola återgiver följande parti ur konungens brev 7U 1346 till
Uppsala ärkestifts innevånare: »Promittimus igitur — — — non debere
aliqualiter vos grauare, nisi contingat aliquos pacis emulos, extraneos vel
indigenas, rutenos vel paganos, quod Deus auertat, manu valida
inua-dere nostra regna» (DS, V, n:r 4059); i ett brev av 3/s 1346 tillerkänner
konungen Hova och Lyrestads socknar skattefrihet, »eciam si generale
sub-sidium de toto regno requiri vel expedicionem nostram generaliter contingat
euocari» (DS, V, n:r 4071); formeln återgår bl. a. i det kungliga brev av
"3/7 1346, vari skattefrihet beviljas gods, som biskop Hemming skänkt Åbo
domkyrka (DS, V, n:r 4091); enligt Skalholtsannalernas författare börjades
fientligheterna från rysk sida redan 1346 (Isländske annaler intill 1578, s.
212). Jaakkola, a. a., s. 208 f.
2 Biskopen måste ha varit närvarande, då brevet av 1346 (se
föregående not!) utfärdades. Den svenska kommitténs granskning av
revelationerna förlägger Jaakkola (a. a., s. 216 f.) till tiden närmast omkring sist
nämnda datum.
3 Tecken härpå finner Jaakkola (a. a., s. 213) bl. a. i det förhål-
landet, att kungliga skattelindringsdekret för Åbo stift av % 1347 och 25/<
1348 sakna orden »vel expedicionem nostram generaliter contingat euocari»
(DS, V, n:r 4219 och DS, VI, n:r 4314). Augusti—september 1347 befann
sig konungen i Finland (Grandinsson, a. a., II, s. 97), och biskopen har
varit tillstädes, då konungen de första dagarna i september utfärdat en rad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
