Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KR1STNING
kyrka under senare skeden. Aren 1259 och 1292 utlovas avlat
åt dem, som på vissa högtidsdagar besöka Mariakyrkan i Äbo,
och detta anses tyda på att Abo nuvarande domkyrka då var
under byggnad, måhända delvis i bruk, men dels ligga 30 år
mellan 1229 och 1259, dels förefaller det sannolikt, att namnet
Abo använts redan för Koroisstaden, invid vilken Räntämäki
Mariakyrka var belägen.1 Man kan väl tänka sig, att Nousis
under den egentliga missionsperioden var Finlands kyrkliga
centrum; under upplösningstiden i början av 1200-talet vidtogs
naturligtvis ingen förändring, men då Thomas grep tyglarna,
fann han den efter första korståget uppblomstrade handelsplatsen
vid Korois vara en lämplig ort för biskopssätet. Sannolikt
behövde inte en ny kyrka byggas, ty Korois hade väl redan sin
helgedom. Men Korois-Räntämäkis tid blev inte lång; härom
mera i det följande.
Skrivelsen angående de forna hedniska offerplatserna ger
vid handen, att kyrkan i Finland från första början förstått att
skaffa sig jordegendom. Det finns skäl för antagandet, att med
offerplatserna voro förenade jordbesittningar, som innehades av
prästhövdingar, och brevet skulle i så fall inte gälla blott
enstaka lundar eller andra mindre platser, utan verkliga domäner.2
Denna kyrkliga jordbesittning, som i och för sig var oskiljaktig
från den medeltida kyrkans väsen, intygas även av ett brev
från Innocentius IV till ärkebiskopen av Uppsala och
provinsial-priorn i Dacien, däri påven anmodar dessa prelater att låta
förse f. d. biskopen Thomas med underhåll från kyrkogodsen i
Finland.3
Thomas dog år 1248. Om han under sina sista år på
Gotland ännu hyste något intresse för det barbariska land, där
ban kämpat och arbetat under ett fjärdedels århundrade, så
1 Åbo domkyrkas svartbok, nr. 13 o. 16. — I den påvliga bullan av
år 1259 betecknas Finlands biskop för första gången i bevarade urkunder
med epitetet »Aboensis». Då var emellertid Räntämäki biskopssäte, ty
biskoparna Ragvald I († 1266) och Catillus († 1286) begrovos där.
Koroisstaden synes alltså ha kallats Åbo.
2 V. VOIONMAA: Siiomen aatelin alkuhistoriasta (Historiallinen
aika-kauskirja 1919, sid. 101—11).
3 Finlands medeltidsurkunder, nr. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
