Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K[RIK HOHNBORG
som han tidigare hade begått: han hade en gång låtit så hårt
straffa en person, att denne avlidit av följderna, och han hade
på grund av djävulens ingivelse förfalskat några påvliga brev.1
Dessa uppgifter, som naturligtvis härröra från Thomas’ eget
brev till påven, kasta ett bjärt ljus över den engelske
domini-kanens energiska och hänsynslösa personlighet. Han hade
kämpat med alla medel, han hade upprättat kyrkan i Finland ur
dess förfall, han hade utbrett den över Tavastland, men så hade
han drabbats av motgångar, och gammal och trött tärdes han
av ånger över brott, som han i sin krafts dagar hade ansett
helgade av ändamålet.
Men innan vi lämna Thomas, den förste egentlige biskopen
i Finland, återstår att med några ord beröra ett par märkliga
påvebrev, som gälla inre kyrkliga förhållanden. Bullorna i fråga
tillhöra den tidigare nämnda grupp av sju Finland rörande
skrivelser, som Gregorius IX utfärdade i början av år 1229,
Innehållet i fyra av dem är ovan angivet; i en tar påven Finlands
kyrka och dess medlemmar i sitt beskydd; i en annan
—nummer ett i Svartboken — tilldelar han på grund av en anhållan
från biskop Thomas biskopen i Linköping, cistercienserabboten
på Gotland och prosten i Visby rätt att i samråd med denne
utse ny plats för biskopskyrkan i Finland, och den sjunde
stadfäster kyrkan i besittningen av de forna hedniska offerplatser,
som hade kommit i dess ägo.
I skrivelsen angående biskopssätets flyttning har man velat
se ett slags fundationsbrev för domkyrkan i Abo. Tidigare har
likväl den åsikten gjorts gällande, att brevet i fråga hänför sig
till flyttningen från Nousis till Räntämäki (Sankt Marie), som var
biskopssäte före Abo, och undertecknad är för sin del benägen
att ge sistnämnda uppfattning företrädet. Då Abo kyrka
invigdes först år 1300, skulle dess byggnadstid ha omfattat cirka
70 år, i händelse dess anläggning hade stått i samband med
Gregorius’ brev. Ehuru inte i och för sig någon lång
byggnadstid för en medeltida kyrka, förefalla dock 70 år att vara
väl mycket för den anspråkslösa konstruktion, som invigdes år
1300 och som i intet avseende kunde mäta sig med Abo dom-
’ Finlands medeltidsurkunder, nr. 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
