Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
GÖSTA KELLERMAN
hälles. Att Beatrice blir helgon må så vara, men hon kan ej
enbart begripas utifrån den rollen, hur tacknämlig den än kan
vara från katolskt kyrklig synpunkt. Vad som framförallt
möjliggör Beatrices mångsidiga roll, är den platonskt mystiska
tankeinställningen. Man kan med en platonsk term säga, att
Beatrice har del (jiifrsiji;) i hela den andliga hierarkien, där allt
interkommunicerar.1
Överhuvud har all mystik en benägenhet att till
beskrivning av sina utomordentliga erfarenheter, av sin till
bristningsgränsen stegrade själsliga intensitet, använda sig av de rådande
tankebilderna, vilka dessa än äro. Upplevelsen är i alla fall
så outsäglig, att mystikerna sakna ord, åtminstone positiva
utsagor, för att uttrycka den. Trots frånvaron av
kunskapsinnehåll i upplevelsen känna de dock, att de fått något, en högre
kunskap, som är förenad »med inblickar i sanningsdjup, som
aldrig lodats av det resonnerande förnuftet».2 Liksom den
religiösa mystiska upplevelsen står den estetiska ganska fri
gentemot nomenklaturen. Härur kan förklaras, att Beatricegestalten
genom expansion kan stå som klav till en rad av estetiska,
intellektuella och religiöst mystiska värden av tillsynes helt olika
karaktär. Så kom mystiken att liksom än i dag i den katolska
kyrkan bli bryggan mellan det världsliga och det andliga, än
bortskymmande, än befordrande de religiösa värdena. Det kan
synas vara en himmelsvid skillnad mellan kyrkans förkunnelse
och trubadurernas. Dock mötas de i mångt och mycket.
Egendomlig ter sig onekligen den utveckling, varigenom
kvinnan blir en andlig symbol. EDUARD WechsSLER har i sitt
verk om den medeltida kärleksdiktningen som kulturproblem3
ägnat en utförlig undersökning åt den förskjutning i begrepp
och värdering, som möjliggjorde denna process. Han påvisar,
huru starkt mystiken och överhuvud den kyrkliga kristendomen
inverkat på den världsliga diktningen. I all synnerhet bär
kärleksbegreppet vittne härom. Visserligen torde man kunna ifråga-
klyftan mellan den reala personen och allegorien här aldrig kunde riktigt
överbryggas.
1 Jfr WRInge, The Philosophy of Plotinos I, s. 123.
2 WJames, Den religiösa erfarenheten (Sthlm 1906), s. 351.
3 EWechssler, Das Kulturproblem des Minnesangs I (Halle 1909).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
