Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
sätta, huruvida det ej vore historiskt riktigare att istället
behandla kyrkliga och sekulära idéer under en hatt och se på det
gemensamma incitamentet. Detta utgöres av den nyplatonska
mystiken, som medeltiden igenom visar sin kraft att tjusa
sinnena och tillfredsställa intellekten.1 Vad Beatrice-symbolen
beträffar, måste den ses utifrån berörda mystiska tankegång.
Den levande gestalten är fullt konkret, men den växer ut över
sitt eget innehåll. Den blir en projektion av Dantes egen ideala
strävan och innebär lösen för en linje av andliga värden, vilkas
livsnerv är en kosmiskt mystisk kärleksuppfattning. Genom sina
platonskt-kristna tankeferment når symboliken ända fram till
Gudsidén och påverkar så alltigenom den religiösa grundsynen.
Såsom Dante själv förhärligat henne: »hon, som lät mig nalkas
Gud» (»quella donna ch’a Dio mi menava», Par. 18,4). Redan
under ungdomstiden måste Dante ha blivit bekant med
grundprincipen för en sådan symbolisk åskådning. Så
rekommenderar BruneTTO Latini den i sin Tesoro (7,9) på följande vis:
’Medels de uppenbara tingen bör du förstå de dunkla, medels
de små de stora, medels de närmaste de avlägsna och medels
delen bör du förstå det hela» (»Per le aperte cose, déi tu
in-tendere le scure, e per le picciole, le grandi, e per le
prossi-mane, quelle dalla lunga, e per una parte déi tu intendere
tutto»).2
2. Kärlekskulten.
Det var i Sydfrankrike, där kvinnans ställning alltifrån
romartiden varit mer självständig och om vars religiösa
livaktighet första korståget och Imitatio Christi-rörelserna avge
vittnesbörd, som den provencalska kulturen växte sig fram. Denna
kultur var väsentligen en hovkultur, och dess ideal voro därför
chevalereska. Det bärkraftigaste av dessa var kanske måttfull
heten (prov. »mezura», mht. »màze»), en dygd, som i sig en
gång inbegripit den hellenska andens hela strävan efter natur-
1 Jfr CBaeumker, Der Piatonismus im Mittelalter i Studien und
Charakteristiken zur Geschichte der Philosophie (Münster 1928).
2 brunetto Latini, il tesoro, volgarizzato da Bono Giamboni, ed.
Chabaille-Gaiter i—IV (Bologna 1878—83).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
