- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
15

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANTE OCH KRISTENDOMEN I 5

Dante. hugo av S:t Victor nämnes blott till namnet (Par.
12, 133), abælard ej alls. Ett särskilt kapitel skulle Dantes
förhållande till bernhard av clairvaux förtjäna. En
oreserverad beundran och tillgivenhet talar ur Dantes skildring av
denne (Par. 31, 61 ff.):

»En vänlig glädje skimrade kring ögon
och läppar, och hans skick var idel godhet,
som för en ömsint fader det var ägnat».1

Det är ock Bernhard, som blir Dantes vägledare i
Empy-réen. Knappast kan det vara en tillfällighet, att just Bernhard
var en av de främsta förkämparna för Mariakulten, vilken blev
en reservoar för den kärlekskult, som ville förbliva kyrklig. I
denna egenskap är det också som Dante skildrat honom (Par.
31, IOO ff):

»Och himlens drottning, som mitt hela hjärta

av kärlek lågar för, hon skall bete oss

all nåd, ty jag är hennes trogne Bernhard».2

Genom sin bön utverkar Bernhard Gudsskådandets nåd för
den jordiske hinsidesvandraren. Sålunda framträder Bernhard
hos Dante som mystagog. Huruvida man kan karakterisera
Bernhard som mystiker, beror ju på, hur man definierar ordet
mystik. Men i alla fall är det tydligt, hur stark etisk förankring
Bernhards kärleksbegrepp har. Detta märkes även beträffande
Mariadyrkan. Maria är framförallt den ödmjuka ancilla Dei, som
därigenom möjliggjort för Gud att taga sin boning i
mänskligheten. Det kan hos Bernhard rentav bli tal om en imitatio
Mariae. Därvid ställer han uttryckligen humilitas fore
virgi-nitas: ». . . sine humilitate autem (audeo dicere) nec virginitas
Mariae placuisset» (Sermo de laud. virg. matris 1, 5). Bernhard
kan på det hela taget såsom mer bibliskt orienterad sägas inta
en särställning även i fråga om kärleksbegreppet, ehuru han långt

1 »Diffusa era per li occhi e per le gene
di benigna letizia, in atto pio

quale a tenero padre si convene.»

2 »E la regina del cielo, ond’ io ardo
tutto d’amor, ne farà ogni grazia,
pero ch’ i’ sono il suo fedel Bernardo.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free