Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
Överhuvud tilldelas den Helige Ande en betydande roll i tidens
tänkande. Detta måste sammanhänga med kärleksmystikens
samtidiga krafttillväxt. Den Helige Ande representerar
nämligen i den inomtrinitariska verksamheten Kärleken. Den
föreställer därvid på en gång den inbördes kärleken mellan gudomens
två övriga personer och den gåva, varmed gudomen meddelar
sig åt människorna: »Usus ergo quo Pater et Filius se invicem
fruuntur, convenit cum proprio Spiritus Sancti, inquantum est
Amor. Et hoc est quod Augustinus dicit: Illa dilectio,
delec-tatio, felicitas vel beatitudo, usus ab illo appellatus est. — Usus
vero quo nos fruimur Deo, similitudinen habet cum proprio
Spiritus Sancti, inquantum est Donum. Et hoc ostendit
Augustinus cum dicit: Est in Trinitate Spiritus Sanctus, Genitor
Genitique suavitas, ingenti largitate atque ubertate nos
perfun-dens.» (Summa I, 39, 8.) Thomas åberopar sig härutinnan på
Augustinus. I denna den Heliga Andes nådesmeddelelse
uppträder en nådesuppfattning, som är snarlik den hos fornkyrkans
pneumatiker och som är väl ägnad att bjuda den kyrkligt
institutionella spetsen. Det är ock på denna spiritualistiska grundval,
Dante stöder sig i sin kritik mot missbruket av den kyrkliga
makten. Denna kritik vänder sig dock aldrig mot kyrkan som
sådan:
»Ej äger kyrkan som på jorden strider,
en son med större hopp».1
I utläggningen om änglahierarkierna i Conv. II, 6 indelar
Dante de nio änglaklassernas uppgifter så, att den första hierarkien
(de tre högsta klasserna) beskådar Fadern, den andra Sonen och
den tredje Anden, varvid Venus-himlens intelligenser komma att
tillhöra dem, som ha sin kontemplation fästad på den Helige Ande.
Deras specialuppgift är att betrakta Andens eget väsen, Anden
»i sig». De astrala föreställningar, som äro förknippade med
Venus, och den nyplatonsk-aristoteliska kausalemanatismen knytas
här samman med den Helige Andes verksamhet.
Piccarda Donati talar för månhimmelns saliga, vilka beskåda
Anden i dess förhållande till Sonen:
»La Chiesa militante alcum figliuolo
non ha con piil speranza ...»
Par. 25, 52 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
