- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
72

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

GÖSTA KELLERMAN

karaktär1 och förlänar därigenom förnyad styrka åt det stoiska
arvegodset. Vergilius’ sporrande ord i Inf. 24, 46 ff. äro av
den säreget romerskt stoiska klang, som vi känna igen från de
romerska historikernas idealgestalter:

»Så där bör tröghet nu besegras, sade
min mästare. Man når ej ryktets höjder
i ro på dunbädd eller under täcke,
och den, vars liv förrinner utan rykte,
han lämnar icke mera spår på jorden
än rök i luften eller skum på vattnet.
Stå alltså upp och övervinn din vanmakt
med själens kraft, som alltid vinner seger,
om icke kroppens tyngd får draga ned den.»2

Till samma stämningskategori av autonom intellektualistisk
sedlighet torde höra det förintande förakt, varmed Dante bemöter
de neutrala, »dessa usla som aldrig voro vid liv» (jfr Inf. 3, 61
ff). Bibliska utsagor stödja ock hans temperament, så tydligen
Uppb. 3, 15 f. och 21, 8.3 Till stor del äro väl dessa kraftutbrott
att se utifrån Dantes intellektuella fromhet, av vilken det
faktum torde vara ett till ytterlighet gående utslag, att han
åtminstone för någon tid hyllat Averroës’ från Aristoteles
hämtade tes om mänsklighetens uppgift att ständigt aktualisera
världsförnuftet. Ett inslag av stoisk trohet mot den autonoma
naturen ger dock musten häråt4, och med denna trohet mot

1 Om den stoiska etikens intellektualistiska art se ELinderholm,
Evangeliets värld, s. 27.

»Omai convien che tu cosi ti spoltre»
disse ’1 maestro; »chè, seggendo in piuma,
in fama non si vien, nè sotto coltre,
sanza la qual chi sua vita consuma,
cotal vestigio in terra di sè lascia,
qual fummo in aere ed in acqua la schiuma:
E pero leva su: vinci 1’ambascia
con l’animo che vince ogni battaglia,
se col suo grave corpo non s’accascia.»

3 Se EMoore, Studies I, ss. 80 f.

J Man behöver exempelvis blott läsa Inf. 11, 106 ff.:

»Ifrån natur och konst bör mänskan hämta
sin näring och förkovran, om du minnes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free