- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
73

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANTE OCH KRISTENDOMEN

I 5

naturen förenar sig i äkta vergiliansk anda trohet mot staten,
som ju i eminent grad för Dante blir förnuftets stödjande kraft.
Man får nog tänka sig att Dante i sitt utfall mot de neutrala
också haft en udd riktad mot de politiskt ointresserade, de för
världens och speciellt då Italiens väl obekymrade. Till naturens
bud hänvisar Dante Par. 8, 142 ff.:

»Och gav därnere världen akt på grunden,
som av naturen lägges, och man byggde
på den, så bleve mänskosläktet bättre.
Men prästdräkt trugen I på den, som föddes
att bära svärd, och gören den till konung,
vars håg det är att stå på predikstolen.
Och edra fjät gå därför bort på irrväg.»1

Perspektivet är blott ojämförligt mycket vidare för Dante, och
inslag av personlig gudsuppfattning ge ett helt annat liv åt hans
politiska ideologi. I övrigt är det dock mycket i densamma,
som är gemensamt med, ja påtagligen är inspirerat av det, som
är grundtemat i Vergilius’ stora epos, vilket beträffande Dante
kan sammanfattas i orden:

»mihi ius concurrere soli» (Aen. 12, 315).

3. Rättvisan i Guds väsen.

Det är en markant fingervisning, att man hos kyrkans store
dogmatiker, THOMAS AV AQUINO, skall kunna spåra en
tankelinje, som, om den ock är arvtagen från nyplatonismen liksom
mycket annat, dock i alldeles särskild grad för fram de auto-

vad Genesis i första början säger.
Då ockraren går fram på andra vägar
och sätter lit till något annat, kränkes
naturen i sig själv och i sin lärling.»

1 »E se ’1 mondo là giü ponesse mente

al fondamen to che natura pone,
seguendo lui, avria buona la gente.
Ma voi torcete a la religione
tal che fia nato a cignersi la spada,
e fate re di tal ch’è da sermone;
onde la traccia vostra è fuor di strada.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free