Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Linderholm, Emanuel, Trolldomsprocesserna i Uppland och Uppsala 1671—1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i78 EMANUEL LINDERHOLM
Närmast följande trolldomsrannsakning för oss från Älvkarleby
till Oster-Lövsta och Hållnäs närliggande socknar, där också
under våren 1675 en viskarl gått omkring för att upptäcka
trollkäringarna.1 I dessa båda socknar finna vi för första gången
inom Uppland en verklig epidemi, som omfattar ett större
antal barn och med varje ny rannsakning blir allt svårare, en
trogen bild av förhållandena i Dalarna och Norrland.
Den första rannsakningen hölls i Ö. Lövsta sockenstuga vid
laga sommartinget den 3 och 4 juli 1675 av länsmannen Isak
Beem, som trätt in i stället för befallningsmannen.2 Inför rätten
besvärade sig hustru Brita i Valnäs av O. Lövsta socken
däröver att några grannkvinnor och andra beskyllt henne för att
föra sin dotter till Blåkulla. Anklagelserna reducerades nu
därtill, att viskarlen skulle ha sagt blott det, att trollkäringarna
förde hennes dotter, dock med det betydelsefulla tillägget att
Brita icke skulle länge leva, »efter fånen är en skalk». Detta
skulle säkerligen betyda, att Brita, trots det att hon var dotter
till häradsdomaren i Valnäs, skulle bli inblandad i
trolldomsväsendet och icke undgå att bli livdömd. Så blev dock icke
fallet. Rätten såg sig väl i följd av bristande bevisning ej i
stånd att definitivt avgöra målet, men ingen skulle vidare få
förevita Brita något sådant, och senare förekommer icke hennes
namn i rannsakningarna. Eljes gäller, att den, som en gång
anklagats, sällan slipper undan en fällande dom, vare sig han är
skyldig eller oskyldig.
Trolldomsväsendet med dess beskyllningar för Blåkullafärder
och barnaförande hade emellertid kallats till liv. Till
kyrkoherden Pehr Leufstadius ingingo livliga klagomål från bekymrade
och rådlösa föräldrar. Mot slutet av juli månad höll han en
stämma eller sammankomst och erfor därvid, att ett flertal barn
fördes till Blåkulla och högeligen beklagade sig däröver. Nya
åtgärder funnos nödvändiga och vidtogos även.
Den 7 augusti hölls urtima ting i Ö. Lövsta sockenstuga.
Kyrkoherden Leufstadius ingav då en lista på de bortförda
barnen och deras förförare. Av barnen namngivas 13, som sägas
vara i en ålder av 4 —12 år. Såsom sina bortförare angåvo
1 Se det nedannämnda protokollet av den 3/7 1675.
2 RA. ULRDD. 27, fol. 368 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
