Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Linderholm, Emanuel, Trolldomsprocesserna i Uppland och Uppsala 1671—1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trolldomsprocesserna i uppland och uppsala
2 O I
S. ville därför, ifall den objudne gästen åter skulle visa sig,
pröva, huruvida han verkligen gick rakt genom dörren. Denna
gick inåt och S. uppstaplade därför nu framför den flera stolar
på varandra och band dem samman, så att de, ifall dörren
öppnades, måste ramla över ända. Knappt hade han fått detta
färdigt, förrän dörren, som de tyckte, åter öppnades och samma
skepnad inträdde, utan att stolarna rördes det ringaste. Det
var alltså klart, att det icke var en människa, utan den lede
själv. Men S. befaller honom i Guds namn vika dädan till
mörksens boningar och icke oroa dem, över vilka han ingen
makt ägde. Då gick han åter ut genom dörren, som emellertid
slogs igen. så att fönsterna i hela byggningen skakade och
rummet fylldes med en olidlig stank, som kändes också av vakten
utanför, ehuru denne intet sett.
Historien har alla inre kännetecken till sanning. Dylika
hallucinationer framkallade av fruktan, av det suggestiva ideliga
sysslandet med alla slags traditioner om djävulen och hans
verksamhet voro i dessa tider intet ovanligt ute bland folket.
Råkade domare i samma fördömelse, var detta olyckligt nog, för
så vitt det omedelbara intrycket av det passerade efter dåtida
tolkning måste bidraga att stärka den gamla tron på djävulens
kraftiga medverkan ej minst i de hemlighetsfulla Blåkullafärderna.
Uppsalakommissionen fortsatte sitt arbete. Åtminstone mot
slutet av oktober finna vi den på Uppsala slott.1 Först vid
denna tid fick kommissionen tillfälle att taga befattning med ett
ganska egendomligt fall från rådhusrätten i Uppsala. Den 26
augusti hade nämligen denna till rannsakning förehaft en
lös-driverska, som inför rätten uppträdde på ett sätt, som tyder på
tämligen öppen drift med lagens vårdare, ehuru hon samtidigt
i ett mycket oförblommerat språk återger en hel del
föreställningar av mera grotesk natur. Blåkullafärdernas konst hade
hon lärt sig under sin tjänst några år tidigare av David
Bagares hustru i Stockholm, en av de sex första, som avrättats
under året. Anledningen till förhör om trolldom med henne i
Uppsala var den, att »Mårten stadstjänare beklagadt, att han
ingen ro haft, sedan han tog henne fast», en klagan, som den
häktade bemötte med orden: »Du skulle intet hafva tagit mig!»
1 UDKP. "5/k 1670.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
