Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 6 2
HANS CNATTINGIUS
den andra vil leka med dess rättighet». Hur man borde förfara
med författaren, som tillåtit sig detta försök till »nya refwor på
grundwalarna», dessa »skenfagra utlåtelser» och »kitsliga anfall»,
det ville ståndet remittera till justitiedeputationen, likaså att
föreslå en ständig lag för dylika fall, då en riksdagsman angriper
ett helt stånd, med skärpt straff utöver vad som gällde för
angrepp på riksdagsman.1
Detta dokument har emellertid icke upplästs i något stånd.
Saken kunde förefalla utagerad.2 Men då regementsindragningarna
debatterades hos adeln den 4 aug. 1766, tog Gyllensvärd
tillfället i akt samt framhöll som mer givande objekt för
reduceringar lönerna för »biskoppar och feta consistoriales». Han
begärde även att få trycka sitt memorial om vederlagen, vartill
han utan svårighet erhöll adelns bifall. På riddarhuset rådde
nämligen denna dag både oro och harm över de
regements-indragningar, som de tre ofrälse stånden beslutat.3
Redan den 15 aug. förelåg prästeståndets svar i form
av ett skarpt protokollsutdrag, tryckt till allmänhetens
upplysning. Ståndet hade väntat, att då de avstått från laga näpst
för Gyllensvärd, saken skulle förfallit. Det ville nu påpeka, bl. a.
att Gyllensvärd felaktigt upptagit vederlagen till 57,000 tunnor
i stället för 2,647 V2> att blott gästningsvederlagen enligt lag
bort indrivas och även indrivits av kronan, men att prästerskapet
enligt gällande lagar och förordningar fortfarande ägde rätt till
de övriga vederlagen. Till slut insinuerades att adeln förstått
att sko sig på rikets bekostnad och att det vore lämpligare att
reduktionsnitet riktades mot detta stånds privilegier.4
Vid denna tidpunkt var det, som förbittringen mot
prästeståndet nådde sin kulmen på riddarhuset tack vare prästeståndets
antagande av den nya valordningen den 8 sept. 1766 (se ovan
sid. 158). Adeln var nu minst av allt hågad att slå till reträtt.
1 Bondeståndets arkiv 1765—66, volym 22.
2 R:s o. A:s riksdagsarkiv. Riksdagen 1765—66, allegater IV, där
protokollsutdrag från prästeståndet av den 9 nov. 1765 är upptaget bland
»oföredragne mål». — Se även borgar- och bondeståndens protokoll den 9
nov. 1765.
3 R:s o. A:s protokoll den 4 aug. 1766.
4 Utdrag af protocollet, hållit i prästeståndet wid riksdagen i
Stockholm den 15 aug. 1766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
