- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioförsta årgången, 1931 /
162

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L 6 2

HANS CNATTINGIUS

stånden i debatten och genom sin påskrift på Gyllensvärds
memorial uttryckt sin uppfattning, att det icke gällde privilegier.
Omröstningen gav till resultat, att bönderna gingo över på
prästernas sida mot adel och borgare, och expeditionen alltså blev
försatt »uti inactivitet», eftersom två stånd stodo mot två.
Därmed hade frågan om vederlagen nedlagts till nästa riksdag.1

Omedelbart efter detta adelns försök att komma prästerna
till livs följde även ett annat, som siktade till att beröva
prästerna deras tertialtionde av adelns säterier och ladugårdar.

Med denna tionde förhåller sig så. Vid reformationen hade
prästerna fått behålla den tredjedel, »tertialen», som förut
tillfallit prästen. I ett par landsändar, där de under medeltiden
erhållit större del av tionden, bibehölls dock detta bruk.2 Från
denna prästens tredjedel har i anmärkningsvärt få fall befrielse
medgivits, och skyldigheten vilade även på adelns säterier, ehuru
den kanske vissa tider lyckats slippa undan något lindrigare än
stadgat var. Länge hade adeln tydligen betraktat utlagan med
oblida ögon.3 På 1760-talet hade frågan aktualiserats och
föranlett bl. a. en del processer i hovrätterna, vilka i allmänhet
lära ha vunnits av prästerna, samt en diskussion i Lärda
tidningar 1763.4

Vid riksdagen 1765—66 föreslog nu en kornett H. R.
Gyllenhaal en bestämd överenskommelse om, vad kyrkoherdarna
årligen skulle åtnjuta av adelns säterier. Detta memorial
remitterades till riddarhusdeputationen. I sitt betänkande härom
menade deputationen, att landshövdingar och biskopar skulle
anbefallas att sammanträda med vissa deputerade av de andra
stånden och dessas överenskommelse insändas till Kungl. Maj:t.
När frågan kom före på riddarhuset, utspann sig en lång
diskussion, under vilken det visade sig, att majoriteten var emot
ett reglerande av säteriavgiften enligt deputationens förslag. Man

1 Protocoll hållit uti riksens ständers expeditionsdeputation, tillika med
tillhörige acter, då den allmänt bekanta wederlagssaken skulle expedieras.
Sthlm 1767.

a ThomsSON, Grundskatterna, I, sid. 18 f.

3 Rabenius, Om tionden, sid. 54.

4 Enligt ett yttrande i en riksdagsdebatt av herr Fock. Adelns
protokoll den 16 okt. 1766. — Lärda tidningar 1763 n:r 45—47.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1931/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free