Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 6 2 HANS CNATTINGIUS
för sin ståndpunkt och i frågan ingen klar lag gavs, vågade
kollegiet icke tillråda någon positiv åtgärd, isynnerhet som dess
instruktion varnade det för att medverka till att pålagor
förordnades, som icke hade otvetydigt stöd i lagen. Åberopande
Riksens ständers brev av den 4 juni 1752, att ingen
ändring i ståndens privilegier finge ske mellan riksdagarna, och att
adeln reklamerat frågan som privilegiemål vid riksdagen, ansåg
kollegiet detta »wara ett mål, som på riksens ständers eget
afgörande ankomma bör».
Detta utlåtande behandlades i rådet i slutet av 1767 och
början av 1768. Den mest ingående motiveringen framlades av
riksrådet von Wallwijk, vars åsikt blev rådets beslut. Wallwijk
anförde bl. a., att tionde såväl under äldsta tid som under
15ootalet varit allmän, samt att adeln sedan icke genom en enda
stadga blivit undantagen därifrån utan tvärtom i
riksdagsbeslutet år 1600 uttryckligen ålagts erlägga tertialtionde. Beslutet
av år 1600 var implicite inryckt i 1638 års tiondestadga, som
åberopades ännu i gällande prästprivilegier från 1723 § 4. Alltså
vore tionde av säterierna en prästerskapets lagliga rättighet.
Eftersom privilegier icke finge röras mellan riksdagarna, måste
prästerskapet som hittills bekomma denna tionde. Wallwijk
yrkade därför, att svar måtte sändas till konsistorierna i Skara
och Strängnäs, att de skulle få åtnjuta de förmåner, som de
lagligen sedan gammalt uppburo, samt Kungl. Maj:ts brev till
kammarkollegium och samtliga landshövdingar att skydda
prästerskapets av stadgar, privilegier, resolutioner m. m. bekräftade
rättigheter. Häri instämde riksråden Dyben, Ribbing, Horn,
Funk och Kalling. Till riksrådet Hermelins åsikt, att blott till
de två konsistorierna avlåta en lugnande skrivelse, anslöto sig
Lagerbjelke, de Geer, Gyllenstierna och FViesendorfif. Blott
konung Adolf Fredrik samt riksråden Reuterholm och Hiärne
biföllo kollegiets utlåtande och tillstyrkte, att saken fick vila till
cless ständerna sammankommo.1 I följd härav expedierades
cirkulären till landshövdingarna och kammarkollegium samt breven
till konsistorierna den 26 febr. 1768.2
1 Rådsprotokoller rörande prästerskapets rätt till tionde af frälse
säterierna i riket. Tryckt i Sthlm 1768.
2 Kungl. Maj:ts justitierevisions registratur för år 1767.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
